Aftonbladet – 15 juni 1867, sida 3

ned i processionen, som nu tar vägea tillbaka till Pest. Den 9:e på eftermiddagen egde den stora kröningsbanketten i ?Redouten? rum. Den bivistades af konungen och drottningen, alla rikets högsta dignitärer, riksdagens och riksrådets deputerade, deputerade från Wiens kommunalråd, banderialister m. fl. Festligt smyckade damer fyllde läktarne. Drottningen bar en robe af hvitt siden, en på sina svarta ränder med otaliga perlor och ädelstenar besatt ungersk tunik och på hufvudet ett diadem med vajande silfverstickad slöja. Konungaparet qvarstannade blott en halftimme. Derefter började skålarne. Ungerska representanttafelns president Szentivanyi föreslog en skål för riksrådet, som besvarades af herrehusets president furst Carlos Auersperg. Representanthusets president Giskra talade med värma för Ungern och dess konstitutionella frihet, obergeåspanen baron Raduansky för Beust, hvars svar helsades med det lifligaste bifall. Samtidigt föregick på Ofener Generalwiese en verklig folkfest, der hela oxar stektes och vin flöt i strömmar. På aftonen var en glänsande illumination med anledning af den nyss utfärdade allmänna amnestien, enligt hvilken alla som sitta häktade för politiska förbrytelser frigifvas och alla landsflyktingar erhålla rätt att återvända till fäderneslandet. Den 10:e på förmiddagen begåfvo big i ett ändlöst tåg banderierna och municipaldeputationerna, alla till häst, till Ofen. Tåget var praktfullt och erböll en ny relief genom de efter dem följande skänkerna från staden Pest. Festligt utstyrda bagaroch konditorlärlingar buro i prydligt ordnade pyramider hvetebröd och tärtor, efter dem bars en kolossal brödlimpa. Derefter kom en skara ziguenarmusikanter, som spelade Rakoczymarschen. I en med festoner prydd vagn lågo köksträdgårdens produkter; unga flickor med blomsteroch fruktkorgar gingo på sidan om vagnen. Fiskrarne buro två stora fiskar, som hängde vid långa med band omlindade stänger. I en vagn sågos kalfvar och hvita lam; unga flickor, som skulle leda fram djuren, följde efter vagnarne; en oxe, med blombuketter i hornspetsarne och betäckt med ett rödr schabrak, fördes af slagtare vid långa trelärgade tåg, o.s.v. Denna hälften af Pest-banderiet afslöt det fantastiska tåget, liksom den andra hälfter öppnat det. I Ofen slöt sig en dylik procession med staden Ofens skänker till tåget. — Af deputationerna mottogs först den som medförde krönpingsskänken. Den bestod af 100,000 dukater, förvarade i två dyrbart och konstrikt utsmyckade skrin, det ena bestämdt för konungen och det andra för drottinger. Konungen tackade och förklarade ig vilja anslå summan till ett nationelt ändamål. (Som ett telegram sedan berättat ir deu anslagen till enkorna och barnen efer fallna honveds, äfvensom åt invalider land dessa fribetskrigets soldater.) Der sfter kommo municipiernas deputationer, införda af inrikesministern baron v. Wenckheim och slutligen deputationerna med Pests ch Ofens skänker. Sedan de unga fliesorna nedlagt sina korgar med blommor och rukter framför tronen, gingo majestäterna it på balkongen, då hela den groteska prosessionen fick defilera förbi dem. Festen Jutade med defilering af banderierna, unler befäl af grefve Anton Szapory. PUnder alla dessa festligheter, skrifver en korrespodent till en Wien-tidning, ?spaade man förgäfves efter den man som mest bidragit att gifva sakerna den riktning de erhållit. Vid ingen af dessa da: vars högtidlighet syntes Frans Deåk till. På sitt rum, n:r 55 i Hotel ?Zur Königinn son England?, höll han sig dessa dagar instängd, för alt undvika folkmassens hyllningar, och denna vedervilja mot bifallsarmet är, såsom sjelfva ha.s motståndare örsäkra, ingen komedi. Endast nägra få veta hvar den berömde ungerske patrioten imder de nyss timade händelserna hällit sig sömd.? Representantkammareng alla byråer har förkastat förslaget och konventionen om syrkogodsen. Kyrkogodsutskottet har haft vå plena för att uppsätta ett kontraförslag nligt det bemyndigande, utskottet erhållit. Det har valt Ferraris till ordförande. RYSSLAND. Vid den af universitetet i Moskwa till de laviska gästernas ära gifna middagen den 31 Mej yttrade rektörp, hr Barschew; bland nnat: Nationalitetsprincipen är antagen f Europa, det gillar den; . Hvarföre skola Ä icke tillämpa den äfven på oss? Och i illämpningen på oss måste den vara Jaglig Europas ögon. SkilsmesSan var orsaken ill all vår olycka. (Sannt, sanntl) Vår lycka skall upphöra, då vi äro förenade. Ja, ja!). Låtom oss säledes. förena 0s8, ikasom italienarne och tyskarne ba förenat ig till ett helt, och det förenade stora fol.etg namn skall bli en jätte!? (Bifall!) — Jen tyska Neue Petersburgsche Zeit. tillåer sig härvid den frågan, ?hvad hr rektorn kulle säga, om i Berlin, i afseennde på yskarnei Österejöprovinserna, sådana grundatser proklamerades af en deputation af deas invånare?. a ot a an td ARR RÅ