Aftonbladet – 15 juni 1867, sida 3

UTRIHES. UNGERN. Kröningen. Vi meddela härom efter Wien-tidningarne några närmare detaljer. Sedan sjelfva kröningsceremonien och riddarslaget, som bildade högtidlighetens första afdelningarj voro förbi, satte sig den stora processionen i rörelse från garnisonskyrkan i Ofen för att begifva sig öfver till Pest, der onungaeden skulle afläggas och ceremonien med de fyra svärdshuggen utföras. Tåget gick utför Herrengasse, öfver paradplatsen, genom Weasserthor, utför Albrechtsgasse och öfver kedjebron till Pest. Drottningen med sina barn. hade under tiden på en ångbåt farit öfver Donau för att från Lloydpalatsets terrass åse processionen. Klockan en qvart öfver 10 hade spetsen af kröningstäget ankommit till kedjebron. Nu företedde sig en anblick af obeskriflig prakt. Jazygiernas, Kumaniernas och Haidukarnes banderier, idel kraftfulla och väderbitna gestalter, voro de talrikeste. Drottningens banderium från Pest-komitatet erbjöd i sin kostym: blåa pantalonger, hvitsiden-attila med blå uppslag, samt blå sammetsmössa med hvitt bräm en mycket elegant anblick. De öfriga komitaternas banderier, med sina fanor, buro alla olika drägter, skiftande i den mest brokiga prakt, med lysande färger och martialiska emblemer. Så t. ex. Marmaros med raggiga björnoch-varghudar kastadeöfver axeln. Några af magnaterna tilldrog sig en särskilt uppmärksamhet. Så grefve Breuner på en svart arab, i fjortonde århundradets drägt; grefve Edmund Batthyanyi, åtföljd, af två väjnare, bar en glänsande silfver rustning, hjelm och pansarskjorta; grefve Bela Szechenyi vieade sig i Zrinys drägt med stridsyxa; ej mindre glänsande voro de drägter som buros af grefve Paul Esterhazy, grefve Ladislas Hunyady, grefve Joseph. Zicehy och ministerpresidenten grefve Julius Andrassy. Ej mindre praktfulla syntes kyrkans furstar, der dei full ornat, af guldstickad brokad, med tiarer-oeh kronor, redo på ädla springare. Framför konungen red en biskop med silfverkorset och grefve Edmund Zichy i gyllene rustning med rikssvärdet. Konungen bar kronen och kröningsmanteln. Ungerska lifgardet med tigerhudar, gardesgendarmer och husarer slöto tåget. Omkring kl. 11 höll konungen vid den för edens afläggande under bar himmel uppresta tribunen. Konungen steg af:hästen, och gick, företrädd af korset och rikssvärdet samt med furst primas och en erkebiskop på ömse sidor om sig, uppför den med kunglig prakt utsirade tribunen, hålJande i venstra handen ett guldkors. Vänd emot nationens och kyrkans representanter, aflade han nu eden. Ungefär i midten af densamma, omedelbart efter stället ?Ungerns och dess biländers rättigheters, författning, lagenliga oafhängighet, och integritet ekola vi oförkräckt upprätthälla, utbröt den oöfverskådliga folkmassan i en ordentlig storm af länge ihållande eljen-rop. Man säg tårar rinna utför väderbitna kinder, man hörde gamla gråhårsmän snyftande tacka Gud att ban låtit dem öfverlefva denna stund. Då grefve Andrassy utropade: Eljen kiraly? (lefve konungen) utbröt äter en bifallsstorm, fådan som ej hörts under generationer. På ett tecken af Andrassy blet let med ens åter tyst och konungen uttajade eden till slut-samt lemnade under ett indlöst jubel tribunen och platsen. Tåget rörde sig na uppför Waitzneroch Dorotheen:gasse till kröningshögen på S:t Josephsplatsen, der de gärskilta banderierna voro uppställda med fronten emot kullen. Lederna närmast fra. för konungen öppna sig nu, konungen ger sin ståtliga skymmel sporrarne och spränger i elegant kort galopp med vajande mantel uppför högen. Nu håler han hästen inne, höjer Stephanssvärdet, och riktar det första hugget mot öster, det undra mot vester, det tredje mot söder och let fjerde och sista mot norr. Eljenrop fylla uften och öfverrösta sjelfva kanoperna. After svärdehuggen rider konungen tillbaka