Jules, som han förde hit under dagens lopp. Allt var i ordning. Sedan herr Jules gått, blef grefven, som låg i djup sömn, upplyfi och förd till doktor Martel. 4Det vet jag; och Filoche? CAr borta med sin hustru.4 Följer han Mouchette ? Han bevakar honom, förklädd till RobertMacaire. Förträfligt. Allt är således klart? Klart ! upprepade Caporal, som dittills endast besvarat frågor utan att betrakta ansigtet på den person han talade med. Hå! är det ni, kapten?4 CJa, min gosse. Oroa er icke för någontiog. La Cigale är installerad deruppe. Så slipad herr Jules än är eller tror sig vara, skall han likväl icke finna mer än röken efter dem.4 I afton, der borta, med Cigale, icke sannt?4 Saknas jag vid det mötet, må man hugga utaf mig armar och ben. Rätt så, Caporal, jag är nöjd. Jag också, kapten. Rifflard lutade sig tillbaka i vagnen, och lät kusken åter stiga upp på sin plats. Några minuter förgingo. Herr Jules kom ut ur huset. Han hade icke längre någon känning af de lidanden hvaröfver han förut klagat. En noggrann betraktare skulle haft svårt att afgöra om han var mer intagen af hä penhet eller vrede. Han tillsade kusken att köra till hörnet af gatan Royale och stufvade in sig bredvid arbetaren, som jemkade åt sig och lemnade honom plats med all den uppmärksamhet han var skyldig herr Jules älder, samhällsställning, helsotillstånd och sista missräknicg upp? i sjette våningen.