Aftonbladet – 12 juni 1867, sida 7

sitionen af sistberörda medel icke af deputerade lemnades. Till denna måhända nog omständliga framställning torde kunna läggas, upplysningsvis, att Falks kassabehållning vid inventeriog under sednare hälften ar Maj månad funnits riktig; samt till det afseende det kan förtjena, att icke den ringaste anledning företer sig dertill, att Falk varit på balans eller före lördagen den 1 d:s brustit i redovisning för emottagna medel. Slutligen torde det finnas på sitt ställe, att några få anmärkningar bifogas med anledning af hvad so.n förekommit i några af de artiklar rörande saken, hvilka i tidningarne varit synliga. Sedan det nu blifvit upplyst, att kassaskrifvaren endast biträdt med sedelbundtarnes och paketernas uppläggande på ett bord under kassören Falks ögon, samt med jemförelse mellan antalet sf bundiar och paketer och antecknaingarne derom i notorna; lärer väl en hvar finna påståendet att kassaskrifvaren mottagit de inlemnade vexelmedlen lika litet rimligt, som det under alla förhällanden måste vara, att mot bankeu framställa yrkanden om betalaingsoch ansvarsskyldighet derest medlen verkligen blifvit aflemnade till kassaskrifvaren, och icke, såsom bort ske, till kassören. Utgå gen af en rättegång mot kassaskrilvaren i syfte att få honom dömd till ersättning för de förkomna medlen, kan han med lugn afvakta. Då Stockholms enskilda bank hvarje vecka låter inlemna vexlingsmedel till högst betydliga belopp, och således företrädesvis är i tillfälle att bedöma verksamheten i riksbankens vexlingskassor, må det anföras, alt i sednare tider bankens ombud ofta på fråga yttrat, att anledning till klagomäl icke förekommit, likasom i allmänhet sådana icke under en längre tid försports. Inalemnarne hafva antogligen funnit, att de betjenats så väl som de skäligen kunnat fordra, med afseende å mängden af de sedlar, som de på en gång inlemnet. Då de vid dröjsmål med vexlingen låtit vexlingsmedel qvarblifva hos kassören, så har sådant endast kunnat härröra derifrån, att de ansett sådant för sig beqvämligt; ty icke kunra förvaltarne af cen backinrättning föreställa sig, att riksbanken skulle vara dem ansvarig för medel till obegränsadt belopp, för hvilka icke något qvitto var utgifvet: icke heller kunde de underlåta att fordra qvitto, om de kunaoat sådant erhålla; och lika litet kunde de vara okunniga derom att qvitto icke fick utlemnas. De hafva säledes halt eig väl bekant, at riksbanken icke skulle komma att erkänna nåägon ansvarighet för medel, som utan all kontroll gå in, men oskså lika okontrolleradt gå ur banken. På föreställningen om reg:ess till banken hafva de icke kunnat grunda sitt förlarande i afseende på vexlingen, och om de likväl bu väcka påstående om betalning af riksbanken för hvad de sjelfve förtrott kassören Falk, så är detta ett handlingssätt, hvarför redogörelsen icke torde vara så lätt. Vidkommande vexlingen den 1 Juni, så hade utbytet af 100 sedlar å 50 rdr kunnat ske på mindre än 5 minuter. Vexlingen af 2600 sedler å 10 rdr verkställdes på förmiddagen och valutan hade kunnat afhemtas öre kl. 122, efter det kassören fått medlen sorterade; och om öfriga 8500 stycken sedjar icke medhunnits, så hade tillfället att återhemta dem varit tjenligt, då liqviden uitagits för den redan verkställda vexlingen. Inietdera skedde, och detta visar nogsamt, utt ett förhållande af förtroende förefannus emellan Stockholms enskilda bank och kassören Falk, hvilket gjorde att denna bank icke tvekade att från lördag till mändsg hafva hos honom deponerade både vexlade och ovexlade medel. Emellertid finnas de sednare, som det vill synas, i behåll, och genom den fördröjda vexlingen torde ingen örlust uppkomma. Deremot ärd de verklizen vexlade medlen borta och de böra cj heller finnas i bankens kassalokal. Hvar de nu än må fingas, så har banken icke dermed ett skaffa, och kan icke betala dem 2:dra gången på en uppgift af inlemnaren att han icke fatt dem, vare sig derför att han icke efterfrågat dem, eller derför utt han nöjt sig med ett besked, om hvars osannärdighet han kucnat ega kännedom, derest an öfvervarit uppräkningen af medlen. Stockholm den 11 Juni 1867. B.