Aftonbladet – 12 juni 1867, sida 3

Hvem vet?? svarade agenten med tankfull min. ?Känner pi henne, den olyckliga ?? Jag känner ingenting annat om henne än heopnes galenskap.? Huru?? Hitförd af en förnäm utländning, som icke ville säga mig sitt namn, men som bejalte, utan att pruta, priset för hennes vistande i mitt hus, lefver hon här, som ni ser, omgifven af omsorger och uppmärksamhet.? Godt; vidare?? ?Vidare? Ingenting! Jag är läkare. Jag Pgnar mig åt dem som lida, hurudant än deras förfutna lif varit. Jag har icke sökt att uppiäcka en hemlighet, som på intet sätt angår mig och som man tycktes vilja dölja för mig.? Och deruti har ni gjort rät, doktor?, ut brast ex-agenten. Tycker ni det?? : Ni har handlat som en hederlig karl.? Hederligt folk äro således, enligt er åsigt, hr Jules, de som aldrig sysselsätta sig med andras affärer ?? frågade läkaren med orubbig flegma. Utan tvifvei?, svarade herr Jules något prydd. ZFörtjust att höra detta ur er mun.? Doktor Martel ämnade just taga afsked af sin nye klient, då arbetaren, som unler tystnad åhört detta samtal steg fram och sade: Ni behöfver mig icke längre, herr loktor ?? ?Nej, min käre Rifflard, ni kan gå. Men glöm icke att jag väntar er i morgon.? Jag skall komma i god tid.? Det ver bra.? I samma ögonblick som Rifflard närmade sig dörren, hejdades han af herr Jules: