Aftonbladet – 11 juni 1867, sida 2

BID AVLUINS I SIVIAV VILOP UVI UYVBLE ER stambanans fa lbordan. n h Öfver detta ämne höll prof. T. H. Asche-e :oug, å det Skandinaviske BSelskabs sista lb nöte, eit sakrikt föredrag, som åtföljdes afln n ganska upplysande diskussion, hvari del-d ogo bankchefen F. H. Frölieh, prof. O. J. li sroch höjesteretsassessor O. J. Lövenskjold. i i meddela här några utdrag så ur det förra om ur den sednare. 8 Hr Aschehoug lemnade till en början enF (versigt af den svenska industriens förnä.n-r ta grenar, angifvande antalet af fabrikerg ch vid dem anställda arbetare, tillverk-r ingsvärde, införselsbeloppet af råvara och il abrikat inom de olika industrigrenarne, äf( ensom införsela till Norge af dessa samma s ndustriprodukter, såväl i dess helhet som lr ärskildt från Sverge o. 8. v. Af dessa upp lö gifter torde ej vara ur vägen att här anföras öljande, som visa i hvilken ringa grad han1 lelsförbindelserna mellan de sedan femtio(c ir politiskt förenade länderna hittills utveck-c at sig: 1 År 1865 införde Norge 415,000 skålp. pomullszarn och 1,300,000 skålp. bomullsyg, men från Sverge kom af förra slaget l!. nästan intet, af det sednare blott 57,000 skålp. Af ull, yllegarn, kläde och andra ! yllevaror infördes samma är till Norge resp. !1 112.000, 105,000 och 945,000 skålp. Afl! sistnämnda artikel kommo endast 30,000 skålp. från Sverge; de svenska yllevaror, ! som äro bäst i förbållande till priset, äro !! nemligen de gröfre, och de drabbas tyngst: af melianrikstullen?. Af norska införseln af trikotvaror, utgörande år 1865 mellan 80 ! i 90,000 skälp., kommo blott 8900 skålp. från : Sverge. Linneoch finare hamptlyger införde Norge samma år 340,000 skålp., hvaraf blott 62,000 från Sverge; här står dock : ej tullbeskattningen i vägen, och ökad afsättning är sålunda att vänta. Äfven giden borde, såsom tulifritt, i Norge, som : saknar sidenfabriker, finna en marknad —J om än j stor, ty 1865 infördes dit i alltej. mer än 34,000 skålp. sidcnvaror. Jern behöfver Norge införa till betydligt belopp, men af samtliga jernvaror hemtas blott en enda artikel, nemiigen spik och söm, hufz vudsakligen från Sverge: hela ioförseln af. denna artikel utgjorde 1865 474 000 skälp. oah deraf kommo 315,000 från Sverge. Deremot utgjorde det från Sverge införda tackoch siängjernet bloit föga öfver sjette-. delen af hela denna införsel, och svensk jero, åt jemte arbeten deraf ej mer än 4 Pn af hela det importerade qvantum; det illi engelska jernet utestänger här det svenska, Bättre ställer sig förhällandet med hänsyn till redskap för åkerbruk. handtverkerier och fabriker, samt öfver hufvud taget med hänsyn till medelfiat smide, ty af dessa slag importerades dock från Sverge en sjundedel af det hela (af 487,000 skålp. redskaper kommo 60,000 skälp., och af 246,000 skålp. annat smidt eller valsadt jernarbete 47,000 skål. från Sverge). Men med detta intager Sverge långtifrän den plats det borde på norska jeromarknaden. Maskiner och meskindelar t. ex. infördes 1865 till Norge för 96,000 specier, men deraf blott för 4000 specier från Sverge, och af nära 330,000 skålp. finare jernarbeten, som No ge hemtar från utlandet, kommo blott 5 å 6000 skälp. från Sverge, ehuru utmärkta varor af detta slag tillverkas i vårt land. till Norge infördes från Sverge 146,000 skålp. ulasvaror, och till Sverge från Norge 80,000. Norge inför af porslin och feyence resp. 75,000 oc: 1,110,000 skålp.; deraf komma från Sverge blott 30,000. Af 968,000 skälp. papper inför Norge från Sverge omkring 220,000 skälp.; af steariooch margarinljus 312,000 skålp., hvaraf blott 20,000 från Sverge. Af tändstickor tager Norge nästan hela sitt behof från Sverge. Af 300,000 skälp, såpa hemtade Norge från Sverge föga mer än 9000 skålp. Af tapeter infördes obetydliga quanta från ena landet till det andra, men mera från Norge till Sverge än tvärtom, o. s. v. Öfriga större svenska industrigrenar af betydelse för mellanrikshandeln är sockeroch tobaksfabrikationen, men uppgifterna om införseln af dessa artiklar äro i referatet något oklara, och vi kunna ej för ögonblicket kontrollera dem. Industrigrenar i sin begynnelse, som framdeles kunna få en sådan betydelse, är fabrikationen af instrumenter, ur, kemisk-tekniska preparater, m. m. För öfrigt bör ihågkommas — yttrade talaren — att näs!an -hvarje särskild af de i talltariffen uppförda varuklasser innehäller en mångfald af-till en del mycket olikartade föremål; den omständigheten att i Sverge fabriker finnas, hvilkas produkter höra under någon af de klasser i den norska tariffea, som i tabellerna utvisa den största import, ådagalägger ej derföre södvändigt, att denna införsel kunde ega rum från Sverge, ty hvad detta land producerar kan icke dess mindre vera mycket olika det, som Norge behöfver, och äfven när den svenska fabriken tillverkar varor af eamma ert, som de hvilka Norge inför, är det ej derför sagdt att det svenska fabrikatet har just de egenskaper, som de norska konsumenterna önska. En del af de svenska åkerbruksredskapen sägas sålunda vara något för svaga för vårt behof. En härvarande köpman, som kandlar med svenska varor, bar till mig yttrat ait de svenska härglåsen, som i och för sig äro goda, ha en annan form, än den man här är van vid; mången lärer likaså erinra sig att svensk raffinad, hvaraf för ett tjugutal är sedan infördes ej obetydliga qvantiteter, snart förspillde sin marknad i Norge. Men, äfvea om dessa omständigheter behörigen tagas i betraktande, ir det ganska visst att den svenska industrien frambringarmånga föremål, som skulle . inna god afsättning i Nor.e, om de falbjölos här. Och när detta ej är händelsen, så igger skälet dels i tullgränsen, dels i den andväga transpostens besvärlighet. I sistnämnda hänseende inträder en stor örändring, när nordvestra stambanan blir ärdig, Man får då en lätt, säker och bilig förbindelse mellan svenska industriorerna och Norges hufvudmarknad, Kristiaia. Jernvägslängden blir l nellan Kristiania och gränsen 13,30 sv. mil. ! Kristinehamn 27,80 ( Norrköping 46,07 — ? l Stockholm 53,87 i Göteborg 54,08 Jönköping — 50,80: J Malmö 79,69 I Talaren meddelade vidare upplysningar 1 im godstaxorna, hvaraf framgår att för för1