Aftonbladet – 8 juni 1867, sida 3

Article Image
) Aterblick och ölversigt, eliter tidehvarfven. Förklaring. I Såsom författare till den i Aftonblade för den 1 sistlidne Juni ilitteratur-afdelnin gen förkommande uppsatsen om Amster damerpegeln?, i hvilken uppsats yttrander förekommit, som föranledt hr prolessor A Erdman att den 5 dennes insända ett be riktigande, anser jag mig af flera orsakei skyl ig afgifva följande förklaring: rån den grannlaga och subjektiva synpunki Ihr professor Erdman såsom en af ledarne för de ifrågavarande afvägnings-arbetena nödvändigt måste betrakta min uppsats, har den, tyvän tvärtemot min afsigt, blifvit uppfattad såsom til I någon del innefattande klander mot ledninger af arbetena. Från en sådan synpunkt, hvilket måste vara allt ömtåligare ju noggrannare arbe. tena verkställas, torde också min ur en allmän. nare ågkådning härflytande uppsats innefatta lätt missförstådda yttranden, hvilka jag alltså måste närmare belysa. Min anmärkning, att geologiska, topografiska och jernvägsafvägningarne saknade gemensam utgångspunkt, afsåg den skarpa vetenskapliga bestämning af en enda sådan punkt, i hvilken bestämning, att döma blott åf hr professorns eget beriktigande, ännu återstår något att göra i fråga om t. ex. jernvägs-afvägningarnes omedelbara samband med afvägningar vid geologiska och topografiska kartverken. Att de flesta höjdupp gifter, som blifvit hr professorn meddelade från styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader varit angifna öfver lägsta och högsta vattenståndet, men att dylika afvägningar ej synas påkalla något strängt beaktande af medelvattenståndet? synes kunna leda till det antagandet, att dessa afvägningar ej utgått från någon bestämdt angifven punkt och således ännu mindre från någon med de geologiska och topografiska afvägningarne gemensam utgångspunkt: Att, enligt hr professor Erdmans beriktigande, höjdmätningarne vid topografiska kåren ?numera? verkställas efter samma förfaringssätt som vid geologiska byrån, tyckes bevisa att en förändring i detta afseende inträffat och att således äldre oponrafk höjduppgifter ej kunna omedelbart och skarpt noggrannt jemföras, hvarken med ny are topografiska eller geologiska höjduppgifter. Att samma förfaringssätt numera användes vid båda kartverken, bevisar dock 3 att uppgifterna från båda kartverken äro omedelbart hänförda till en enda, gemensam, oföränderligt markerad fizpunkt. Såväl af första punkten i hr professorns beriktigande som af den årsberättelse i topografi, som år 1865 afgafs af majoren vid topografiska kåren, friherre von Vegesack, vill synas att afvägningarne vid de båda kartverken utgå från hafsytan och beräknas från medelhöjden vid närmaste pegel eller från hafvets medelyta, så?dan den erhålles genom de vattenhöjds-obser?vationer, som anställas, dels vid ofvannämnda fyrbåks-stationer, dels vid Stockholms slussverk?, Intilldess man kan visa att Bottenviken, Bottenhafvet, Östersjön och Öresund, liksom ett haf bilda en horisontel yta och ej en lutande ström, eller intilldess man med instrument afvägt höjdskilnaderna emellan alla de olika peglarna, måste hvar och en kunna hysa den tanken, att man genom observationerna vid peglarna i stället för en medelvattenyta får lika många ytor som an. talet peglar. Först när man afvägt rer derna emellan alla peglarna, får man höjdskilnaden emellan alla dessa -.medelvattenytor, och föret då kan man enligt nu använda förfaringssätt hänföra alla uppgifter till en universal-pegel. Bättre synes i detta afseende det förfaringssätt vara, som man, såvidt jag vet, användt vid statens jernvägar: att utgå från en enda markerad fixpunkt, hvilket vid geologiska och topografiska mätningar öfver ett vidsträckt land dock ofta måste bli svårt att verkställa. Enligt en pppgift som jag under förliden sommars exposition ade tillfälle att se uti från jernvägsstyrelsen meddelade statistiska beskrifningar, hvilka jag i Aftonbladet omnämnde, ligger Östersjön vid Stockholm 3 fot 7 tum högre än hafsytan vid Göteborg. Enligt officiella tyska gppgåfter ligger Östersjön 1 fot 4 tum högre än Nor sjön Dessa på noggranna afvägningar grundade rön göra sannolikt det antagandet af Agardh, att Östersjön måste på hela sin längd hafva åtminstone 5 fots större höjd vid Torneå än vid Öresund. Ofvannämnda afvägningsresultater motsägas dock af en från Carlshamn till Halmstads-bugten af topografiska kåren gjord afvägning, enligt hvilken Östersjön skulle ligga 1, fot lägre än Halmstads-bugten. Af dessa fakta tyckes man dock kunna våga två emot ett att, då sträng vetenskaplig noggrannhet är ifråga, Östersjön ej är något haf utan en ström med lutning, och att de utsatta peglarna måste gom instrumentafvägning särskildt jemföras. id den svensk-ryska gradmätningen i Lappland och Finnmarken lärer höjdskilnaden emellan Bottenviken och Ishafvet ha blifvit noggrannt uppmätt. men jag har ingenstädes lyckats erhålla någon uppgift om densamma. Förr än samtliga peglarna blifvit sing emellan afvägda, kunna hvarken de eller de från dem utgående afvägningarne strängt hänföras till någon enda gemensam universal-pegel. Denna enda anmärkning, som blifvit mig lagd till last anser jag mig alltså nu nöjaktigt hafva försvarat. Mitt erkännande af det berömvärda sätt, hvarpå hr professor Erdman sökt att sammanbinda de för rent praktiskt behof och med för dylikt ändamål anslagna medel utförda afvägningar med de vetenskapliga vattenhöjdsmätningarne vid peglarna, och för hvilket hr professorn gjort mig räkning, hoppas jag endast måtte anses såsom ett uttryck af den i dylika ämnen bildade all: mänhetens odelade tanke om en europeiskt ryktbar vetenskapsman. Deremot anser jag det vara min skyldighet att omtala, att det erkännande jag såväl i föregående uppsats som vid flera andra tillfällen offentligt afgifvit om den stora noggrannhet, hvarmed afvägningarne vid alla de tre omförmälta verken utföras, grundar sig icke allenast på ett vidsträckt, begagnande af offentliggjorda uppgifter, utan äf! ven och ännu mer på enskilda uppgifter, hvilka ; alltid blifvit mig med största välvilja och oför-! behållsamhet meddelade. Att verkställa de af mig antydda afvägningar! af peglarnas inbördes höjdskilnader skulle medörå mycken tids-utdrägt och kostnad. Både l: lagligt och oklokt skulle det vara att verkställa

8 juni 1867, sida 3

Thumbnail