Aftonbladet – 8 juni 1867, sida 3

al kristendomens eviga tröst nar ej det minsta korn gått förloradt?. (Insändt.) Lärokurs i Svenska Historien för elementarläroverk, af P. G. Ålander: Sednare afdel. ningen: Läsbok, i 2:ne kurser. Fjerde upplagan. (Skara 1867. Utom förord m. m. 642 sidor i oktav. Pris 5 rdr rmt). Vid Skara högre elementarläroverk synes råda en ej så ringa verksamhet i den pedagogiska litteraturen. För några är sedan utgaf numera aflidne teologie lektorn Björkegren för begagnande derstädes ett häfte kyrkohistoriska berättelser (2 ggr uppl.) Lektor i främmande lefvande språk Flach bar utgifvit en tysk grammatika och en dito läsbok. N. v. teol. lektorn Broden utgaf, såsom läroverksadjunkt, en lärobok i grekiska och romerska mytologien (2 ggr uppl.), samt en bearbetning af valda stycken ur Ovidii metamorfoser. Adjunkten Kylen har utgifvit en svensk språklära: rätt stafningslära och satslära (2 ggr uppl.); adjunkten Torin en lärobok i zoologien; och n. Vv. rektorn Ålander en lärobok i Medeltidens historia, en dito i Allmänna historien (2 ggr upplagd) samt ofvanstående läsbok i Svenska historien (4 gar uppl.) jemte en dithörande liten lärobok (5 ggr uppl:) Ingen af alla dessa läroböcker lärer blifvit recenserad eller ens anmäld i någon tidning eller tidskrift, undantagande Brodins mytologi (i Svenska Tidningen?) och Alanders Medel. tidshistoria af prof. Svedelius (i en Upsalatidskrift). Att 4:de upplagan af Alanders läsbok nyligen från trycket utkommit har föranledt insändaren att genom en kort anmälan fästa allmänhetens uppmärksamhet på denna. bok. Blott 3 eller 4 arbeten i vår historiska litterator synas kunna komma i fråga att såsom läsböcker i svenska historien begagnas vid elementarläroverket, nemligen Bruselit historia för ungdom, Frygells Berättelser ur Svenska historien, Starbäcks Berättelser ar Svenska historien oeh Alanders ofvanskrifna läsbok. Den förstnämnda är dock i sin uppställning ej rätt lämplig för ändamålet samt dessutom i vissa stycken för vidlyftig oeh i alla fall numera icke tillgänglig i bokhandeln. Fryxells berättelser, redan från början nog utförliga, hafva från och med Gustaf II Adolof vuxit till en rikshistoria och Starbäcks berättelser, så läsvärda de äro, hinna troligen ej att snart fullbordas och torde blifva lika vidlyftiga som Fryxells. Alanders läsbok deremot synes vara till planen både väl uttänkt och väl utförd, med afseende på elementariäroverkets behof. Den är delad i 10 tidehvarf och består af 53 berättelser, de längre bland dessa delade i två eller flere stycken. Sistnämnde delning är sannolikt gjord dels med beräkning på hvad som under en lästimme kan medhinnas, dels ock för att liksom förvandla alltsammans till små taflor, som af en hvar kunna lätt öfverskådas. Boken är vidare så inrättad, att man kan med både nöje och nytta läsa hvilket stycke som helst, isynnerhet om man i den lilla läroboken uppsöker dess ungefärliga plats i afseende på tiden, ty endast få ärtal (några stycken undantagne) förekomma i denna läsbok. Oaktadt berättelsernas så att säga ställning hvar för sig, finner hvarje uppmärksam läsare lätt ett sammanhang dem emellan, bland annat deri, att i hvarje tidehvarf åtminstone en berättelse utgör dess hufvudeller karaktersskildring. Så i första tidehvarfvet, jemte Nordiska gudasagan, berättelserna om Oden och Ragnar Lodbrok; i det andra berättelserna om Ansgarius och Olof Skötkonung; i det 3:dje Inge den äldre; i det 4:de Erik den helige; i 5:te Birger Jarl och Magnus Ladulås; i 6:te Engelbrekt och Sten Sture den äldre; i 7:de Gustaf Wasa; 8:de Gustaf II Adolf; i 9:de Gustaf III för frihetstiden Arvid Horn och Linne) och i:det 10:de Carl Johan. — Ser man ter på krtigssättets utveckling, så uppdagar nan äfven här en sammanhängande kedja i verättelserna om Bråvallaslaget samt slagen rid Svold och Stiklastad; Inge d. ä:s striler samt Engelbrekts och Carl Knutssons