Aftonbladet – 8 juni 1867, sida 2

Alexander med sina söner till Varietåsteatern, och såg — två akter af Offenbachs sista opereit Storherliginnan af Gerolstein. Den 2 Juni. Det är i dag sommerens största kapplöpning i Boulognerskogen. De franska och engelska hästarne skola tifla om ett pris af:. 100,000 francs. Allt hvad kejserligt, kungligt och furstligt Paris eger i sitt sköte kom: mer ut till Longehamps, för att bevittna det intressanta skådespelet. De nöjeslystna parisarne äro utom sig af glädje öfver detta tillfälle att på en gång få se så många utmärktheter af både menniskor och hästar. Redan klockan 10 på morgonen äro jernvägsoch omnivusstationerna öfverfyllda af menniskor, som begära att bli fortskaffade till kapplöpningsfältet. Men knappt hälften få sin önskan uppfylld, utan måste vandra till fots, sedan de förgäfves i ett par timmar arbetat i sitt anletes svett för att komma fram till biljettluckan. Mången, som anträdde sin resa klockan 10, kom icke fram till Longchamps förrän klockan 3, efter att i fem timmar ha blifvit klämd och skuffad i folkträngseln under en qväfvande hetta. De med bantågen ankommande sågo ut som efter ett vildt slagsmål. Der fanns knappt någon som icke förlorat ett rockskjört eller en hatt. Många hade under sin lifsfarliga färd fått bläslagna ögon och rifvet skinn. Aldrig har man i Paris sett så dåliga arrangementer. Inga köer bildades, utan hvar och en litade på sina armbågar och knytnäfvar. Samlingen i Boulognerskogen uppskattades till 500,000 menniskor. Öfver 20,000 åkdon betäckte en del af kapplöpningsfältet. Liksom Napoleon den förste hade sin paterr af konungar, så har Napoleon den tredje fyllt sin stad med furstar och furstinnor. Det hvimlar af högheter, men som de alla gå klädda i civila drägter, eså gör den kejserliga estraden ingen effekt mot de stora läktarne vid sidan, der betraktaren finner skönhet och lyx i öfvermått. Klockan ringer för tredje gången och jockeyerna spränga fram på täflingsbanan. Det är det stora priset och det gäller om iransmännen skola besegras af engelsmännen, ty båda nationerna ha utmärkta springare. Som vinden flyga hästarna framåt, och ett sorl går från hundra tusentals läppar. Patricien (en fransk häst) kom först till målet, och bravoropen helsade den lycklige segraren, Den andra i ordningen var Markston, en engel k springare, :som blott var en hästlängd efter sin rival. Kapplöpningen är slut och folkströmmen börjar välta sig mot Paris. Den oreda som egt rum under hitfärden var jemförelsevis ingenting mot de scener som nu egde rum. Jernvägsstationen vid Suresne belägrades af en otålig menniskoskara. För att hindra folket att komma in på terassen voro alla grindar och portar stängda. In stund nöjde sig hopen med att gifva sin otålighet luft i en skur af qvickheter och anmärkningar mot jernvägsstyrelsen, s m icke vidtagit några utomordentliga åtgärder för undvikandet af den outhärdeliga trängseln, hvars obehag ökades än mer af de klämdas skri och jämmer. Men slutligen bröt oviljan löst. Storma! slå sönder! ljöd det från alla sidor, och under jubel nedbrötos alla hinder. Fönster och portar slogos sönder och folkmassan stormade stationen. Ett dussin polisbetjenter och gensdarmer kastades öfverända och inom nägra ögonblick var en lång sträcka af banan full af folk. En del af publiken skyndade emot det från Versailles kommande tåget, som altackerades långt innan det kommit in på stationen. Öfverallt hvar man kunde hänga sig fast hoppade någon upp. Tak trappsteg och ledstänger, allt fick tjena till platser. Till och med koltendern och lokomotivet inkräktades. Då tåget ändtligen stannade nekade jernvägstjenstemännen att fortsätta färden, men ingen ville stiga ned från sina improviserade platser, och som tåget nödvändigt måste lemna platsen fri för en efterföljande traine, så bar det till sist i väg med det äfventyrliga sällskapet. Samma öde delade alla följande tåg och det är verkligen obegripligt att inga olyckor inträffade. rogrammet för kejsar Alexanders vistelse bär lyder. ungefär som följer: Den tredje Juni, expositionen, den fjerde, galaspektakel, den femte, hvila, den sjette, revy af 530,000 man, den åttonde, bal på hötel de Ville, den nionde, Versailles, dex tionde, bal i Tuilerierna, den elfte, utflygt till Fontainebleau, och gedan är afskedets timma slagen.