Aftonbladet – 6 juni 1867, sida 2

konflikter kunna inträffa, ja att till och med sädana någongång kunna ega rum i frihetens och den kommande varaktiga fredens intresse, såsom t. ex. fallet var med de krig, genom hvilka Italien blef enigt och fritt. -Ett är att önska fredens betryggande, derigenom att de stora makterna öfvergifva en aggressiv politik och respektera den natiovella friheten, och att med glädje helsa hvarje arbete för detta mål, hvarje tecken, som i någon mån häntyder på ett närmande dertill; ett annat är att vilja inbilla sig eller andra att det man önskar redan är en verklighet. Lika vigtigt och intressant som det derföre är att aktgifva på alltiog som faktiskt häntyder på en kommande förbrödriog mellan nationerna, ett besegrande af gamla fördomar, lika löjligt är det, om en liten obetydlig tidning i ett litet land inbillar sig, att hon verkar någonting för freden, genom att söka inbilla folk, att krig aldrig mera kan komma i fråga, genom att dagligen utminutera till sin publik sentenser af N. Lilja och andra författare, rörande obehölligheten af allt slags försvarsväsen. Vi vilja skänka vår tacksamma beundran åt den, som kan inverka på någon af de stora makterna i Europa, så att de börja afväpna; men vi veta ej rätt om vi skola skratta el-. ler gråta öfver det oförstånd, som i en period af stora politiska vådor dagligen predikar sig hes om nödvändigheten af afväpning i ett land, der man för ögonblicket icke har någon försvarsorganisation, som förtjenar detta namn, och der man föröfrigt är så afväpnad, att man näppeligen har ett enda krigsdugligt gevär.