Aftonbladet – 1 juni 1867, sida 3

till benådning från dödsstraffet, och af ett pr till Indep. belge finner man, att ningen efterkommit kabinettets önskan. ITALIEN. År 1860 utlånade konungen af Nespel åt den påfliga regeringen, som alltid har ondt om penningar, en million dukater uten ränta. Följande året befann sig Frans II sjelf i penningförlägenhet, och den påfliga regeringen återbetalade då sin skuld medelst romerska fondpapper, ställda på innehafvaren, med rättighet att sälja dem. Men konungen af Neapel öfverraskades af revolutionen och fick således icke tid att förvandla papperen i silfver. Victor Emanuels regering tog dem sedermera, då de befunno sig i provisoriska regeringens i Neapel hän der. Nyligen har italienska regeringen insändt Frans II:s coupover till de påfliga kassorna, men som de igenkändes på sina nummer, vägrade man betala dem, såsom tillhörande konungen af Neapel. Saken är ännu icke uppgjord. Italienska regeringen har väl nyligen styrkt, att affären är reglerad mellan henne och Frans II och att hon inträdt i den neapolitanska regeringens rättigheter, men hofvet i Rom vägrar ändock att betala. i NORD-AMERIKA. Jefferson Davis, som den 11 Maj ankom till Richmond, blef i hotellet der han tog in mottagen af ett stort antal af sina fordna vänner och anhängare. Den 13 inställdes han inför domstolen, der det officielt tillkännagafs honom att regeringen åtminstone ej tillsvidare ämnade anställa någon rättegång emot honom. Hans advokat begärde ou att han med afseende på sin långvariga fångenskap och deraf starkt angripna helsa, måtte mot borgen ställas på fri fot, och då allmänna åklagaren ej hade något att invända deremot bestämde domaren borgenssumman till 100.000 dollars. Davis förband sig att den 25 November detta år inställa sig inför domstolen. Såsom karakteristiskt för de amerikanska sederna och förhållandena och i hög grad hedrande för den ifrågavarande personligheten, förtjenar nämnas, att Horace Greely, den bekante utgifvaren af Newyork-Tribune Förenta staternas mest ansedda tidning och tillka sydstatsupprorets kraftigaste motståndare, var en bland de fjorton som genast erbjödo sin borges ät f. d. rebellchefen. Då Davis lemnade domstolen mottogs han af folkmassan på gatan med höga bifallsrop. Bland massan såg man, eget nog, äfven många svarta tränga sig omkring honom och trycka hans händer. Ävnu samma afton gick han ombord på en till Newyork destinerad ångbåt, hvarifrån han, som vi förut nämnt, skulle resa till Kanada, för att besöka sina barn som der gå i skola. Negerkravaller höra i södern till ordningen för dagen, så att militärstyrka på flera ställen måst användas emot dena och general Schofield nödgats upplösa ett af negrer och mulatter bildadt kavallerikompani. I Richmond gaf en drucken negers befrielse ir polisens händer anledning till mycket allvarsamma oroligheter. Äfven i Mobile hade skandalösa uppträden förefallit. Der blef kongressledamoten Kelley vid ett meeing svårt misshandlad af den hvita pöbeln och undgick med knapp nöd döden. Andra blefvo svårt sårade och tre dödade. Om anledningen till dessa uppträden gå elika berättelser. Enligt somliga voro de anstiftade af f. d. rebeller, enligt andra hade folkmassan blifvit ursionig öfver den nämnde senatorns utmanande tal.