Aftonbladet – 29 maj 1867, sida 3

instämma i grunderna för detta kongl. beslut. Men derom är numera icke fråga. Beslu:et är af högsta myndighetenoryggligen meddeladt; det rörer tredje mans rätt och måste ovilkorligen lända till underdånig efterrättelse, Frågan reducerar gig alltså nu helt enkelt till verkställande af K. M:ts gifna föreskrift eller, som är detsamma, till fullgörande af hvad K. M:t förklarat vare fullmäktiges legligen fattade beslut. Och hvarpå gick detta ut, enligt klara ordalydelsen i beredningsutskottets förutnämnda betänkande? Jo 1:0) att för stadens räkning inköpa Lundhska arfvingarnes tomter, mot den köpeskilling och öfriga vilkor, som det redan upprättade och underskrifna köpekontraktet af den 30 April 1866 innehåller, samt att bemyndiga drätselnämnden att å stadens vägnar afsluta köpet och anskaffa de derför erforderliga medel; 2:0) att hes K. M:t anhälla om rättighet för staden att expropriera Sundstedtska tomterna. I nytt betänkande den 4 sistlidne April har stadsfullmäktiges beredningsutskott yttrat: ?Af K. M:ts resolution framgår med nödvändighet, att stadsfullmäktige den 13 Juni 1866 och följaktligen inom dex tid, som i det emellan drätselnhämndens första afdelning och bryggaren Lundhs arfvingar eller dessas målsmän upprättade kontrakt angående köp af bemälda arfvingars tomter i qvarteret Lagerbärsträdet blifvit såsom vilkor för kontraktets bestånd fastställd, lemnat sitt bifall till detta köp, vid hvilket för hållande och då, enligt hvad utskottet har sig bekant, säljarne fortfarande päyrka kö pets beständ, stadsfullmäktige icke kunna undgå att låta besörja om dess afslutande. Hvad åter beträffar förvärfvandet af egan derätt till hr Sundstedts ifrågavarande tomter, behöfva stadsfullmäktige vid bestämmande af tiden, då beslutet af den 13 Juni 1866 skall i denna del verkställas, icke fästa afseende vid annat än kommunens fördel. Det är ock uteslutande ur denna synpunkt, som utskottet betraktat saken, då det finner sig böra föreslå, att jemväl denna del af meranämnda beslut må utan omgång brinas till verkställighet. Utskottet kan nemigen icke undgå finna, att, om staden skall kunna draga mot den höga köpeskillingen svarande nytta af de tomter, hvilka måst inköpas från bryggaren Lundhs arfvingar, det blir nödvändigt att förvärfve eganderätt äfven till ifrågavarande hr Sundstedt tillhöriga tomter. Utan att kommunen är egare till dessa sednare tomter, blir det uemligen icke möjligt att anlägga det tillernade nys salutorget i hela dess åsyftade vidd eller ut: draga Klara Strandgata i nordlig riktning. Då det just var afsigten att utföra dessa begge företag, som gaf anledning till underhandlingarne med bryggaren Lundhs arf: vingar och hr Sundstedt om ifrägavarande tomtköp; då af bemälda arfvingars t mter den ojemförligt största delen eller den, som har tomtnummerna 11 och 12, icke kan i dess närvarande skick fördelaktigt användas, enär den utgöres af en mycket aflång egofigur, som med den ena af de korta si dorna ligger intill Klara norra Kyrkogata och med den andra till en gatudessein emellan qvarteren Lagerbärsträdet och Blekhol men norra, men på begge långsidorna begränsas af andra tomter, och man således blott från en ringa del af tomtens gränslinier har tillgång till -en någorlunda trafikerad gata; då slutligen det nya torgets utläggning till den föreslagna storleken och Klara Strandgatas förlängning skulle, genom ett tomtdelarne på flera sidor komme attl ligga intill gata eller öppen plats, enligt utskottets åsigt, så mycket höja värdet af de delar af tomterna n:r 11 och 12, hvilka, såsom icke behofliga för torget eller de ifrågasatta galuförlängningarne, kunde af staden afyttras, att denna värdetillökning i förening medl: fördelen af att erhålla det nya salutorget och få Klara Strandgata utsträckt åt norr väl må anses uppväga de kostnader, som för expropriation cf hr Sundstedts för detta ändamål behöfliga tomter kunna komma att drabba staden; anser sig utskottet böra föreslå, att det af stadsfullmäktige förut fattade beslut om nämnda expropriation nu skall verkställas.? Med stöd häraf förnyade utskottet sin förut gjorda hemställan beträffande dels be myndigande för drätselnämndens första afdelning att bringa köpet till skut om Lundhska arfvingarnes tomter genom medels anskaffande och liqviders uppgörande, delsl anmodan till beredningsutskottet att å full-) mäktiges vägnar expediera expropriations) skrifvelsen rörande de öfriga tomterna. Maa har nå on gång hört lösligen framkestas den sats, att ombud hafva icke att se på annat än hvad borgerliga lagen stadgat som rätt, men få ej låta hederns lagar spela någon roll i fråga om deras hufvudmäns bästa. Denna sats är ytlig och ohållbar, om den vill betyda ngot annat, än att omoudet icke bör utan särskildt bemyndigande göra ädelmodiga eftergifter på bekostnad af hufvudmannen, I närvarande fråga hafva vi att skaftb icke medprivatombud, utan ned offentliga fullmäktige, hvilkas uppdrag ingalunda kan godtyckligt återkallas af nä-; son principal— hvilka enligt kommunalla5arne utöfva kommunens beslutande rätt?. Samma befogenhet, som tillkommer Stocknolms kommun att i sina ne; ociationer kta vå äfven hederns lagar, tillkomr,er alltså stadsfullmäktige, När, såsom i närvarande all, det strängt rät och det hederliga sammanfaller, , fråga ej är om annat än att OP sera, att icke kränka ett beslut, sådant högsta myndigheten förklarat det vara fatadt, att ej lemna allmänheten skådespelet Mf en myndighet, som idag bestämmer ett, l1 . morgon motsatsen, utan något synligt skäl lj för ettslikt vingleri, om ej förtrytelsen deröfver att icke högsta myndigheten meddeat en sådan resolution, som man i frågan jnskat, — då handlar fullmäktigen i sin mufvudmans sauna intresse, om han höjer ig till den ståndpunkt, der under öfverväa. de kan komma hvilka moraliska vådor veredas genom det exempel, som fullmäkti1 sen låter ett aktadt samhälle gifva. Stanvar hans mening för tillfället i minoritet, vad har val det att betyda för eller emot let sanna och rätta i hans åsigter? Histori-) , så i det lilla som i det stora, visar obs ! ra än tillräckligt huru ofta just det senji rätta och hederliga legat under i en sionerad omröstning. edningsutskottets tist omnämnda hemdrogs hos stadsfollmäktige den ij U i innevarande månad, bvarvid, utan hän eende till K. meddelade oftanämnda ! öreskrift, fullmäktige (of hvilka icke mini re än 26 voro frånverande) fattade de ill jenna tidning förut omnämnda bekanta beI Iuten, det ena med 6, det andra med 1114 E 1 a d östers öfvervigt. Dagen derefter uttogo Lundhska arfvin. arne stämningen mot drätselnämnden. De tidningar, hvilka omförmält denna i itt slag ?cause celebre, torde anse de ofeiella handlingar, som här äro meddelade, ara af någon vigt för bildande af ett oparskt omdöme i frågan, man må för öfrigt w