Aftonbladet – 25 maj 1867, sida 2

— Dödsfall. En af Kalmar stads mest nsedda affärsmän, bandlanden Erik Sjöstedt, fled der i måndags, efter en kort sjukdom. 1r Sjöstedt har för längre tid sedan varit sdagsombud för staden samt alltjemt anörtrodd en mängd kommunala uppdrag. Skrädd3sremästaren O. Renhult afled i Stockholm den 21 Maj, 56 är och 7 månaler gammal. Det var hr Revhult, som emte hr Trädgårdh så nitiskt bidrog till spprättandet af Stockholms Bildningscirkel. Hr Trädgårdh är nu bosatt i Chicago, enigt hvad vi fivna af tidningen Svenska Ameikanaren.) ee — Ångbåtsfarten. Från Kalmar hitkom i lag på förmiddagen telegram af innehåll, utt för svår storm och snötjocka qvarlågo ler ångfariysen Svea, kapten Nylen, som afgick h n i torsdags, Bore, Götha, Orion och Transit N:o 2. Ångfartyget Dana, kapten H. C. Flodenberg, som uppehällits af storm på resan hit, så alt det lörst i går afton hitkom, har uppskjutit sia resa härifrån till nästa måndags eftermiddag kl. 6. — — Landimannapartiets chefer. Från Södra Tjust skrifves till tidningen Kalmar den 18 Mej: Det bar här händt hr grefve Gustaf de Mar samma otur som grefve Arvid Posse ner i Skåne, att vid landstingsmannavalet bli förbigången. Det synes således som det s. k. landtmannapartiet2? aristokratiska chefer numera icke högt uppbäras f folkopinionen i hemorten, ehuru de vid riksdagen sökt göra sig så folkliga? som möjligt. —— — Den svenska och dansk norska rättskrifningen. Medan det torde vara svårt att afgöra, i hvilkend. ra vf de nordiska munarfervas rättskrifning största oredan herrskar, är man helt visst ense om att denna oreda ej blott är gan ka stor utan äfven visar tendens att ökas. Emellertid har frågan på sista tiden blifvit så pass utredd af språkvetenskapsmän, att en reform i några hufvudpunkter nu ej borde vara svår att åstadkomma. Denna utredning, i afseende å hvilkens resultater vi bänvisa till L. Kofods skrift om ?Nordens sproglige enhed? samt hr ÅA. Larsens och lektor Knudsens afhandlingar i Nordisk Tidskrift och månadsskriften ?Norden?, har ådagalagt att en vetenskapligt riktig reform af svenska eller dansknorska skriftspråkets rättskrifning, utan syfte att derigenom åvägabringa större ortografisk likhet meilan båda dessa munarter, likväl i alla väsentligare afseenden af sig sjelf leder till just detta mål; naturligtvis kunna vissa fall återstå, der tycke och smak eller praktiska lämplighetshänsyn få afgöra, hvilketdera språket bör rätta sig efter d t audra. Då man vet, hurusom den af skiljaktig ortografisk klädedrägt beroende, skenbart betydliga, olikheten mellan de nordiska munarterna utgör ett af de hufvudsakligaste hindren mot svensk litterature spridning och läsning i brödrar kera samt tvärt om, eger den ifrågasatta rättskrifningsreformen en verkligen ej ringa betydelse. Derföre fattade ock andra skandinaviska nationalekonomiska mötet en resolution, innehållande en uppmaning till nordiska språkstudiets målsmän vid våra högskolor att föranstalta en kongress af sakkunnige och för saken intresserade personer till utarbetande af förelag i ämnet. Vi ba ej erfarit, huruvida några mått och steg tagits i sådan riktning af de män, till hvilka nationalekonomiska mötets uppfordran ställdes; men vi antaga med visshet, att de ej glömt denna avgelägenhet. ti vore så mycket önsklisare, att det väntade initiativet ej längre uteblifver, som det pedagogiska sällskapet i Kjöbenhavn nyss vändt sig till kultusministeriet med anhällan, att en komite mätte förordnas ait reglera modersmålets rättskrifning?. Man torde kunna hoppas alt en sådan komile ej skulle underlåta utt taga behörigt hänsyn till de principer, som från en för nordiska språken gemensam synpunkt antagits af en kongress af nordiska språkforskare och förfaltare. —