Aftonbladet – 24 maj 1867, sida 3

Rättegangsoch Folissaker. Trichiner. 1 dag harå köttbesigtningsbyrår blifvit inlemnade till besigtning tvenne slagtad svinkreatur, hvilka innehöllo lefvande trichiner det ena i mindre mängd, det andra i alldele: J oerhörda qvantiteter. Fläsket tillhörde, enlig uppgift, hemslagtaren Gustaf Johansson, boende vid Fredriksdal utom Skanstull, som uti polis I kammaren ålades göra detsamma oskadligt. — Bedrägeri. Skomakaren Adolph Fredrik Andersson från Granlund vid Arboga, som äi häruppe med skoarbeten och står med sin för säljning vid Örebrohamnen, var i tisdags utsatt för ett bedrägeri, hvilket kunnat bli honom rätt kännbart, om icke detektiva polisen med sin vanliga raskhet hjelpt honom tillrätta med saken. Andersson fick nemligen vid middagstiden besök af ett par för honon okända karlar, som sade sig vara skohandlare och hvilka narrade honom med sig till huset n:r 17 vid Helvetiigränd, hvarest den ena af dem för tillfället hyrt ett rum och der han ingick köp med Andersson om 11 par fruntimmerskängor, till ett öfverenskommet pris af tillsammans 45 rdr. Vid handelns uppgörande var en likaledes okänd qvinna, den karlen uppgaf vara hans hustru, honom pbehjelplig; men då liqvid skulle ske, hade ingendera medel dertill, utan far qvinnan Andersson 1 rdr i handpenning och bad honom komma tillbaka kl. 6 på aftonen, då resten skulle erhållas. Skomakaren Andersson, sjelfva enfalden från landet, lät sig med denna uppgörelse nöja och aflägsnade sig. Efter någon stund ångrade han dock sin godtrogenhet och vände tillbaka, men då voro karlarne och qvinnan flyttade från rummet, utan att någon visste hvarthän eller hvilka de voro. Det lyckades dock polisen vid detektiva afdelningen, till hvilken den lurade skomakaren i sitt bekymmer vände sig, att innan dagen gätt till ända få reda på bedragarne; och befunnos dessa vara skoarbetarne Carl Johan Andersson och Carl Wiberg samt den sednares syster, ogifta Anna Dorothea Carolina Wiberg. Såväl vid den förberedande undersökningen som vid polisförhöret i onsdags skyllde de tilltalade på hvarandra. De föregifna äkta makarne, Carl Johan Andersson och Anna Wiberg, fingo, såsom varande helt och hållet lösa personer, krypa i kurran, hvaremot Carl Wiberg tilläts vara på fri fot, eftersom han hade stadig bostad. Skodonen hade de redan vid anwäffandet hunnit förskingra; men, lyckligtvis för den lurade skomakaren, innehade ogifta Wiberg så mycket penningar, att deraf kunde tagas i beslag så stor summa, att skomakaren, när må!et är utageradt, dermed blir betäckt. i — Bedräglig gäldenär. Från Nyköping skrives: Vid sammanträde inför magistraten den 20 d:s blef slagtaren J. A. Bartilsson, på yrkande af borgenärer, för bedrägligt förhållande i allmänt häkte inmanad,