Aftonbladet – 24 maj 1867, sida 2

Det mexikanska templet Xcchicaloo tycks ha väckt ett särdeles lifligt intresse derhemma i norden, der det redan har varit både omtaladt och illustreradt. Detta föranleder oss att taga underverket i närmare betraktande, ty hittills ha vi gått der förbi utan stt känna den ringaste lust till ett besök inom dess murar. Straxt til höger om stora ingången till expositionslokalen höjer sig den brokiga byggnaden, omgifven af säten med påskrift: Här sitter man gratis?. Deno trötte vandraren skyndar dit, man hejdas på halfva vägen af ett trästaket, som hindrar honom att nå den lockande hviloplatsen, innan han betalt 25 centimer i entreafgift. Så förstår man här ordet gratis. Templets murar äro af — målad väf, utspänd på en trästomme. Harri på en svensk marknad sett en lindansares skylt, hvars figurer ligga inom det oförklarligas område, så har ni ett fullständigt begrepp om det mexikanska templets yttre prydnader. Vid ingången genom grinden stå ett par herrar mexikanare i kolossala halmhattar, vidalc pantalonger och tofsbeprydda mantlar. Förl: att vara parisare se de verkligen bra mexi-l! kanska ut. De tyckas ha satt sig in i för(i L : Oh FR tm HM RR RS mm As 0 hållandena genom att flitigt studera den amerikanska röfvarpjesen, som sedan länge spelats på Gaite. Ett förfärligt skrällande ljud höres derinne. Det måtte vara öfverstepresten som ll tillkännager att menniskooffren skola begynIs na. En rödmålad trappa leder upp till fali caden, som prydes uf en rad hvitnade : dödskallar, eller hvitmålade träskallar. ; Stundens höstidligh-t gör att vi med dar-l1 rande steg träda uppför trappan. Långa gar! diner af kulörta fägelfjädrar hänga för in-l: gängen, men med beslutsam hand öppna vi förlåten och stå nu inne i det allra heligaste. Ryser ni inte för detta imponerande spektakel? Väggarna äro svarta och prydda med en mängd rödmålade fåglar med biskopsmössor. Man skulle kunna tro sig se verldens alla biskopar uppsatta på ett antiqvitetsmuseum, och det väcker icke alls någon förvåning, hvilket bevisar att de der skulle vara på sin plats. I fonden står en herre och slår på gonggong, och i midten if salen se vi alta.et, der den heliga elden borde brinna. Presterna tycks ha fått permission och offerknifven ligger under gls och ram. På en etikett läser man: ?Med denna knif uttogs offrets blödande hjerta för att ännu skälfvande erbjudas som offer åt solen?. Hu då! det gär en frossa öfver ryggen. Lyckligtvis tröstas man något af den uppgiften att offret dog ögonblickligen. Värre är det i vår tid, ty ännu offras skälfvande hjertan på fanatismens altare, m-n nu händer det att det blödande offret flera år sargas af prestens knif,innan döden kommer och gör slut på qvalen. Vid fanken der å har man större skäl att rysa än vid minnet af coldyrkarnes grymhet. I templets nedra våning är uppstäldt ett slags museum af teckningar och bilder från Mexiko. Vid nogare påseende finner man också fotografier af slagfälten i Italien och af några egyptiska tempel. Hvad detta har att betyda i ett mexikanskt tempel kunna vi ej förklara. I ett hörn serverar man förfriskniogar, direkte komna från Mexiko, el ler från någon cabaret i faubourg S:t An toine. Den mexikanske kyparen serverar oss en nationaldryck, som han påstår är full. komligt äkta. Det är allt möjligt, ty den består af socker och vatten, och det är en dryck som be agnas öfver allt der socker fiones och der vatten rinner. Låt oss emellertid skölja ned förtreten öfver den mexikanska humbugen, som blott är en spekulation på de nyfiknas kassor. Templet Xochiealoo har verkligen törtjent att i höst flyttas öfver oceauen till Barnums museum. Men vi gå vidare fram i parken och komma till ett annat tempel, der man icke betalar entr, och der man likvisst har stora skäl till nöje och beundran. Detär afbildningen af det egyptiska templet i Edsou. En vackrare byggnad finnes icke på Mars färtet; ja, den är till och med den enda som har monumental karakte. Först går man genom en triumfbåge, öf-1 ver hvilken svaja de egyptiska banren. På ömse sidor om den suttande uppgången ligga tio stycken kejsare eller sfinxer. Dessa båda begrepp hafva på sednare tider så gått upp i hvarann, att det kan vara förJätligt om man kallar kejsaren sfiox och sfinxen kejsare. : För Zen som tycker om att tyda gåtor ! finnes här ett godt tillfälle, ty när man van, drar fram mellan de gråa mystiska figurerna, så får man ett intryck som om luften vore full af gåtor. 82 hör ett par afl! dem vi fatta i flygten: ! . Hvarför tillställ esverldsexpositionen 1867? Är det verldsutställningen, Chassepotgevären, eller ?kulsprutan?, som vi ha att tacka för Luxemburgfrågans fredliga lösning? Om ni märker så är det gåtor värdiga en sfinx. Vi stå nu framför templets facad, och mellan två egyptiska gudinnor träda vi in i pelargången. Templet omgifves af tjugutvå p-lare prydda med förgyllda menskliga anleten och en möngd kulörta basreliefer. Allt bär stämpel af omsorg och ; trohet i återgifvandet af originalet. Det fattas blott den färg som tiden ger, för attl! man skulle kunna tro sig förflyttad till Nil-l dalen. Inne i templet tioner man ett museum af egyptiska fornsaker. Lemna vi sfinxerna och gå åter ut, sål, stöta vi på en annan byggnad i e yptisk. stil. Der exponeras en ofantlig reliefkarta S öfver Suez-kanalen. Dessutom får man seS modeller af alla maskiner som begagnatsl, under arbetet. Det är en utställning af stort intresse, och man går icke derifrån utan att beundra detta jätteverk, som förenar tvenne af naturen skilda haf. Suez kanalen är just rätta vägen till Asien, och vi kunna begagna oss af den, då vinu ge oss at till Kina, för att der tillbringa vår afton. Bolens broder och mänens kusin var nog dartig att icke vilja deltaga i verldsutställningen, men tack vare Pariser-hippodromens N direktör så är Kina representeradt mot sin vilja. På en ganska vidsträckt plats höjer : sig en terrass i kinesisk stil, och derbakom har man byggt upp en teater. Stora affif scher utlofva att man kan få dricka te ur2 äkta mandariner, och att man får se både? kineser och kinesiskor i natiovaldrägter. In-1 Ler RR a a a PA a IF j ! l 6 l AA ID mA mm