Aftonbladet – 21 maj 1867, sida 3

en id ete er llEL ; äl la gOr t10 TT er (RP BOB MER POR Ill m-t ar NV SLS UTUINRER 10 att India upprepandet öt sådana väldsåtgärder, som förekommo under Gustaf III:s regering. Äfven om man ser på orda lydelsen, kan man svårligen komma till annat resultat. Dessutom har man flera prejudikat för en sådan åtgärd som den nu ifrågasatta, och för att icke gå längre tillbaka, ville tal. påminna om, huruledes riksdagen 1848 beslöt en förhöjning Å den allmänna bevillningen under namn af krigsskatt. eträffande nyttan af den ifrågasatta åt; ärden, så instämde tal. till alla delar med hr Muren. Man har sagt, att derigenom förlust skulle tillskyndas många enskilda personer; men tal. trodde, att blott undantagsvis någon direkt förlust skulle för någon uppstå, men väl kunde det hända, att många skulle skörda mindre vinst än de beräknat och detta finge de väl underkasta RE Ville dock icke att förhöjningarne skulle inträ genast, utan en kortare tid borde bestämmas, dock icke så lång, att den kunde ge tillfälle till transatlantiska spekulationer. . Man har mycket klandrat uppställningen och att olika affärer sammanblandats, men då man skolat uppgöra hela statsregleringen för år 1868, har det varit nödvändigt att behandla alla olika affärer. . Hvad beträffar hr Kinmanssons anmärkningar, t trodde tal. att de af honom anmärkta missräkningarne icke skulle synnerligen inverka på riksgäldskontorets kassarörelse. . Utskottets hufvudsyfte har varit att undvika vidare utländsk skuldsättning, för att derigenom något stärka vår störda kredit. Dessutom har utskottets afsigt varit att på något sätt reda den nuvarande oredan i affärerna, hvilken man, såsom tal. trodde orättvist, skyllt på de försträckningar utskottet gjort i och för jernvägsbyggnader. Vidare har man ansett, att man nu bör så mycket som möjligt inskränka den summa som skall upplånas, och trodde tal. att utskottet der. utinnan gått mångas önskningar till möte. Nägon gång måste dock början göras att införa ett inhemskt fondsystem, och när man skall taga detta första steg, bör man tillse att det så litet störande som möjligt mverkar på den allmänna penningmarknaden. Förordade den form för obli gationerna, som utskottet föreslagit, dels derföre att de under denna form lättast skulle komma i rörelse inom landet, och om deras marknad skulle blifva utom landet, så vore det fördelaktigt att vi icke uppträda med ännu en sort nya obligationer till de många som redan förut äro i rörelse. Om man bifölle hr Lindströms förslag, skulle detta tjena till att förvilla affärerna oc bibehålla den nuvarande oredan. Om ställningen medgifvit att nu på en gång upptaga ett stort inhemskt lån, så skulle tal. ingenting haft deremot, men ville icke att vi åter skola gå utom landet för att få nödiga kapitaler. Hr Blerta: Flera talare hade temligen strängt klandrat, dels att statsutskottet förordat fyllandet af en del af statsbristen genom direkt bevilining, då den betydligaste delen af denna brist härleIder sig af hvad de kallat förskott till jernvägsbyggnaderna, att dels att utskottet vid förslaget om upptagande af ett lån af sex millioner, har genom den tillagda bestämmelsen om obligationernas utfärdande i svenskt mynt, hänvisat tillgången till detta år endast på den inhemska penningmarknaden, ehuru det under en så tryckt tid, som den närvarande, vore antagligt, att bilIligare vilkor skulle kunna erhållas om lånet söktes utomlands. Då tal. ansåg sig skyldig att för den anpart han såsom ledamot i statsutskottet haft i betänkandet, svara på dessa anmärkningar, bad han få upplysa, att desamma ingalunda varit förbisedda vid utskottets öfyerläggningar i ämnet. Resultatet af en långvarig ri plägning hade emellertid blifvit att utskottets samtliga ledamöter utan skiljaktighet förenat sig om hvad som nu blifvit föreslaget. De skäl som förmått tal. för sin del att deri instämma, trodde han sig i få ord kunna anföra. Det torde ännu vara i friskt minne att vid början af denna riksdag synter allmänna meningen i landet hafva förenat sig om nödvändighrten af, att denna gången icke taga något utlänskt lån och att till undvikande af en sådan utväg för närvarande inskränka fortsättningen af jemvägsbyggandet till det oundgingliga, och denna mening hade äfven visat sig fvervägande inom representionen vid dess sam. manträdande och vid utskottstillsättningen. Då emellertid statsbristen icke kunde helt betäckas utan anlitande af låneutvägen, syntes det, för att kunna anlita den inhemska marknaden i höj grad angeläget, att inskränka beloppet deraf til et minsta möjliga; — hvad beträffade uppkomsten af det befintliga deficit, så tjenade det i tal:s tanka till föga att nu tala mycket derom då hufvudsaken vore gifven nemligen att det är ett behof som miste Nas. Han trodde äfven, att svårigheten att erhålla ett belopp af sex millioner utan för stark fp kming På penningetillfån en, icke skulle blifva så stor som man bearade, Det antogs ju nemligen såsom fifret, att utländska lånemarknaden i alla fall måste sökas af allmänna hypoteksbanken för ett vida större belopp ; månne det då vore klokt, att staten skulle för ett mindre belopp konkurrera såsom lånesökande med nämnda inrättning, och skulle icke detta verka ofördelaktigt på krediten i utlandet, helst då man hade den varnande erfarenheten att vilkoren för staten blifvit drygare för hvarje nytt lån som under de sednare åren upptagits? Om deremot hypoteksbanken upptager ett större amorteringslån, och då man erinrar sig att ändamålet härmed är att fastighetsegare må kunna för hvad de deraf erhålla, utlösa de första inteckningarne, så trodde han att det vore ganska lämpligt att en del af de kapitaler som derigenom blifva lediga, finna tillfälle till placering uti de inhemska obligationerna; och slutligen, om äfven en uppoffring i form af en något större kapitaltrabatt skulle erfordras för det inhemska lånets erhållande, så trodde har detta vara af mindre betydenhet då lånen i alla fall skulle komma att inom få år infrias, Mycket kunde ock komma an på sättet att gå tillväga vid lånets opptagande och han önskade att man dervid måtte t gga vigt på hvad statsutskottet i sitt betänkande n:r utförligare motiverat och som tal. uppläste, om lånets Srbjudande direkt åt allmänheten uti smärre obligationer å minst 100 riksdalers valör, hvilka gillen viss grad kunde göra tjenst såsom liqviationsmedel i alla sådana transaktioner, som icke omedelbart. afse dagens behof. Yrkade bifal!. Vice tatmannen, När denna riksdag samlades var allas lösen sparsamhet och att man nu snarare borde lindra än öka skattebördorna. Detta har icke lyckats vid denna riksdag, utan har ställningen deremot fordrat förhöjning i skatter. na, kanske större än någonsin förut för en gång beviljats. Denna sorgliga nödvändighet är en följd af att föregående riksdagar alltför frikostigt beslutit anslag, utan att beräkna hvarifrån medlen skulle tagas. Då man emeilertid nu nödgats höja skatterna, ansåg tal, att man till fyllandet af den närvarande bristen bör taga ett utländskt lån, ty detta vore den minstlämpliga tidpunkten att göra början med införandet af ett inhemskt fondsystem, Detta hade man bort göra då penningställningen var god, men icke bör man under nuvarande tryckta penningförhållanden införa em ny grundsats, som, ehuru god i sig sjelf, nu skulie bidraga att förvärra ställningen. Om man skulle införa en inhemsk obligationsrörelse, så. borde det ske till jordbrukets och öfriga närinars fromma. Men om man nödgas låna utom landet. så är det bäst att staten lånar. Då penningställningen under den närraaste framtiden mycket beror deraf, huru årets skörd utfaller, så vore ej skäl att binda fuljmäktige. Förordade derföre bifall till hr Lindströms förslag, dock med den förändring att icke någon bestämd eumma skulle bestämmas, utan att det skulle uppdragas åt fullmäktige att upptaga lån i mån af behof. För bifall till utskottets försla, talade vidare grefve Passe, hr Widell, frih. Ålströmer. hrr Bergatröm Key, de Mare och xp Troll. Såsom vi redan förut nämnt bes, kammaren äfven att godkänna denna PYIakt med 94 röster mot 71, som röstade för Uall till hr Lindströms förslag, dock med den af hr Lindström sjelf gjorda ändring, att bP.oppet nedsattes från 10!2 ill 8 millioner. Emat detta beslut anmäldes reservation af hrr