Aftonbladet – 20 maj 1867, sida 3

—XXEXÅXEXAXEEEA EEE den verldsliga makten. Så blef nyligen en ansökan från nunneklostret Gnadenthal i Aargau att få öka systrarnes antal och nedsätta minimiåldren för klosterlöftets afläggande från 24 till 21 år obarmhertigt afslaen. g NORD-AMERIKA. Enligt underrättelser från Newyork af d. 13 Maj har nu Förenta Staternas högsta domstol förklarat eig inkompetent att till pröfning upptaga de från Mississippi och Georg:en iogifna petitionerna om rekonstruktionsaktens inställande. I vestern har ett indiankrig utbrutit. Indianerna mörda, bränna och plundra på det förfärligaste. Två expeditioner äro utsända. emot dem under generalerna Hancoch och Sully. Man fruktar dock att de äro för svaga. Det berättas att kabinettet i Washington önskar köpa britiska Columbia och skulle vera benäget att som pris derför afstå från sina ersältningsanspråk i Alabamaaffären. MEXIKO. Underrätte!serna om Queretaros intagande och Maximilians flykt, som telegrafen haft att meddela, ha ännu ej bekrättat sig. Deremot bringar Messager-Franco-Americain några underrättel er af äldre datum som synas vara af tillförlitligare beskatfenhet. ejsar Maximilian, skrifves det der den 26 April, befinner sig ännu af Escobedo innesluten i Queretaro. Mexiko är lemnadt utan försvar; endast 2 till 3000 klerikala, och några kompanier utländningar befinna. sig der och hälla befolkningen i tygeln. Puebla är taget, och imperialisterna ha numera utom hufvudstaden endast Queretaro och Vera Cruz i sitt våld. De äro öfver allt inskränkta till defensiven. Ett bref från Mexiko af den 31 Mars, som meddelas af Messager ger närmsre underrättelse om det sista af Marquez gjorda försöket att börja fälttåget pånytt. Sedan man från Queretaro förgätves sökt öppna underhandlingar med de liberala, som vägrat att. göra Maximilians anhängare de minsta eftergifter, utnämndes general Marquez till kejsarrikets generallöjtvant, för att genom enerficka ågärder, om möjligt, ännu rädda ucbla, — General Corona hade ännu ej ockuperat vägen till Mexiko. Marquez kunde derför natten till den 21 lemna staden och g-nom bergstrakten skynda till bufvudstadea. Den 23 höll han der sitt intåg och lät med sin vanliga snabbhet hufvudsta ens invånare känna sin energiska. hand. Tvångsutskrifningen började åter med den yttersta stränghet, medan ett tvängslån af 800,000 .piaster dekreterades. På mindre än 36 timmar var halfva svaman indritven; miviståren afsattes och en ny utnämndes, och den 26:ta satte sig Marquez med 4000 man i marsch mot Puebla, och qvarlemnade den nye finansministern Vidaurri i spetsen för regeringen. Mexiko var i den största bestörtning. De främmande sändebuden samlades, men vidtogo ingen ätgärd för att skydda siaa landsmän mot Marquez utpressningar. London and South America Bank måste lemna 50,000 piaster. Af franska sändebudets fru, madame Dano, fordrade man 8000 piaster. Då herr Dano protesterade, under åberopande af sin egenskap som franskt sändebud, afvisades han med det besked att denna krigsskatt ej utkräfdes af honom såsom en utländsk makts representant, utan af hans hustru, såsom infödd mexikanska. En spansk undersåte hr Barmejilla blokerades ordentligt i sitt hus tills han betalt, och familjen Runon Gallardo behandlades på samma sätt. Man tillät dem ejatt förse sig med sina behof af lifemedel och hotade till och med att afskära vattenledningarne. till deras hus, och de blefvo till sluts bokstafligen af hungersnöd tvungna att betula hvad man fordrade. Men ej ens dessa utressniogar ställde Marquez tillfreds, utan han tvang äfven dessutom husegarne utt erlägga en månads, och hyresgästerna en halt mänads hyra. Då Marquez lemnade hufvudstaden hade han med sig 4000 man och 400,000 piaster. Han marscherade hastigt, men uppnådde ej Puebla utan blef under vägen af Porfirio Diez anfallen och sl:gen på flykten. Han jelt undkom med knapp nöd, sedan hen måst lemna sin krigskassa,sjea kanoner och sin ammunition i fiendens våt, och Hydde med några af sina ryttare till Buamontla, varifrån han troligen skall försöka att undkomma till Vera Cruz. Det synes vara oundvikligt att kejsar Maximilian med det första blir tagen till änga i Queretaro. De liberala hade cen 3 Mars reder tagit flera af stadens qvarter ich skildes blott af två från bufvudplatsen.