Aftonbladet – 18 maj 1867, sida 2

nedanstående personer ämna här i staden, med biträde af andra personer, utöfva följande yrken, nemligen: glasmålaren J. Th. Hermansson verkställande af målning och förgyllning på glas, porslin m. m., f. d. vaktmästaren A. G. Hillerström skomakerirörelse och tandläkareeleven G, F. Liljedahl tillverkning af artificiella tänder, — Bolagsstämma. Stockholms pudrettfabriks aktiebolag sammanträder ti!l ordinarie bolagsstämma i landtbruksakademiens lokal nästkommande torsdag den 23 dennes kl. 5 e. m. — Prins Oscar i Paris. Till Fredrelandet skrifves från Paris under den 9 dennes: I förmiddags hade utställningen från kl. 9—12 ett af af sina täta besök af kejsaren och kejsarinnan. Den sistnämnda promenerade hela tiden vid prins Oscars arm, och den svensk-norska a delningen var uteslu Prins Ösear var en lika outtröttlig kejsarinnan var åhörare. Intet förbigieks — allt besågs och beundrades, såsom det verkligen förtjenar. Det var ej allenast konung Carl XV:s tre stora taflor, som uppehöllo de besökande. äfven konstverk af Bergh. Fagerlin, Lindgren, Molin, Nordgren och Wallander i den svenska, och af Arbo, Baade, Böe, Dahl, Gude och Tidemann m. fl. i den norska afdelningen blefvo förevisade och besedda med synbart intresse. Kejsaren, som vid en kavaljers arm företagit en vandring omkring i byggnaden, anslöt sig efter någon stunds förlopp till dem båda, och nu fortsatte man tillsammans vandringen genom afdelningen. Kejsaren var alltjemt mycket spörjande och prinsen mycket ifrig i att förklara: hun framhöll , nyttan och skönheten i flera industriföreå han en gång i sin ifver slog några hårda slag på en svensk porslinstalirick, för att bevisa dess soliditet, väckte det mycken munturhet hos hans uppmärksamma åhörare. De höga gästerna, som kommit i en och samma öppna, med två hästar förspänd vagn, foro på samma sätt tillbaka till Tuilerierna, dock först sedan de hvilat sig något och intagit förfriskningar i den praktfulla kejserliga paviljongen. N. D. A. meddelar följande utdrag ur ett enskildt bref från Paris: Följande tilldragelse, hvari prins Oscar åter spelar en roll, kan jag såsom sannt berätta, emean jag sjelf var ande vid tillfället. Nägra medlemmar al juryn voro i svenska afdelningen sysselsatta med bedömandet af vår ost, vårt bränvin och andra landtmannaprodukter, som de tycktes finna förträffliga. Prins Oscar, som äfven uppehöll sig isvenska afdelningen och då ännu ej var så allmänt känd af Parisarne som nu, närmade sig jurymännen och lemnade med sin vanliga artighet åtskilliga upplysningar om dessa produkters beredning i vart land. Sedan juryn slutat sin undersökning, yttrade en af juryminnen till prinsen, i tanke att denne vore en af utställarne af de nyss pröfvade varorna: Jag gör betydliga affärer i smör och skulle gema önska veta huruvida det kunde så beredas i edert land, som vi önska det; och om möjligen direkt affärsförbinaelse i denna väg kunde ävägabringas. Var god gif mig er adress, så skall jag i morgon taga mig friheten bes er, i dag har jag ej tid?. Mannen tog der upp sin annotationsbok och upptecknade den af prinsen lemnade adressen, som han dock oriktigt uppfattade. Sverges kommissarie, som ifven var närvarande, bad då att få vöra ett litet tillägg och ditskref: Prins Oscar af Sverge. Nu blef stor uppståndelse, bugningar och komplimenter. Prinsen afbröt dock dessa, i det han yttrade till jurymannen: Jag skall i morgon bedja vår landtbruksintendent besöka er. Han kan bäst lemna alla de upplysningar ni önskar, och det vore mig särdeles kärt om ni skulle finna anledning öppna affärer med vårt land. Alla närvarande voro förtju: öfver prinsens vänlighet, och en gammal hedersman, med legion dhonneur? i knapphålet, utbrast helt rörd: Sådana ar skulle vi ha öfver allt, då vore det bättre stäldt i många afseenden?.