Aftonbladet – 18 maj 1867, sida 2

Kommer du ihåg?, sade hr Bergeret, 7att två af de solidaste bus i Holland, Van Groot och Paös, stoppade för två är sedan med några dagars mellantid?? Ja, och jag erinrar mig också att jag frågade dig om du icke drabbades af dessa båda olyckor. Du svaiade mig att dulyckligtvis sedan ett år icke hft några allärs. förbindelser med dessa hus.? Hr Bergeret sänkte ned hufvudet, drog en suck och mumlade: Jag bedrog dig, dyra Lonise, för att bespara dig en sorg. Van Groot och Paös togo hvardera från mig tvåhundra tusen francs ! Hela vår förmögenhet?? frågade fru Bergeret lugnt. ?Allt! ja, allt; men jag egde den kredit, som jugo års kommersiel redbarhet gifver hvarje man af heder. Jeg företog några obetydliga spekulationer, som skulle varit fullkomligt säkra på hvarje annan tid än vår. Gud var emot mig! Jag förlorade i stället för att vinna! så att jag en dag för sox månader seden fann mig i en brist ar femtio tusen francs.? Ack! utropade Louise med beundran. ?QOceh under två år hemkom du hvarje dag lugn, leende! Du lekte med ditt bara! Du talade till mig milda och ömma ord, såsom en lycklig man skulle göra !? Hennes man afbröt henne. Var det icke min skyldighet? Jag led, atan tvifvel genom mitt eget fel, genom mitt oförstånd! Gud bade i sin godhet gifvit mig två englar till sällskop. Egde jag väl rätt ats låta dem lida? Arme martyr!? sade hans hustru, med möda tillbakahållande de snyftningar, som häfde hennes bröst. ?Jag måste säledes hafva femtio tusen francB, fortfor herr Bergeret, Jag vände