Aftonbladet – 10 maj 1867, sida 3

skeppslaster ung skog; aft åtgärders vidtagan är nödvändigt icke allenast för bevarande kronans rätt och möjligheten för den enskil att uppehålla sig i denna landsdel, der skog näringen måste vara den hufvudsakliga, ut äfven för att hindra det demoraliserande inf -Itande den skamliga sköflingen af kronans sk , medför — hvilken sköfling, såsom ett tillgrej -Jaf en annans egendom, måste vara lika skal lig, om den gäller ett eller tusen träd; samt sh ligen att den omständigheten, att denna frå; vid flera riksdagar förekommit utan att medfö Idet åsyftade resultatet, icke visade någonti Jannat, än att den ännu icke vunnit en tillfred ställande lösning. Af motsatta sidans talare, hrr Rosenber; Lithner, Lars Andersson, Staaf, Olof Nil son, Muren, Hierta och Liljenmark, hvill önskade att inga åtgärder, för närvarande 3 minstone, skulle vidtagas för den ifrågavaranc angelägenheten, anfördes: att man måste val synnerligen mån om den enskildes rätt och ick tillåta regeringen att allt för mycket blanda si deri, emedan hon slutligen kunde tro sig eg rätt att lägga sig i? den enskildes hushållning att föröfrigt talet om den enskildes rätt i dett fall hvarken är mera gammalt eller utnött ä talet om den förfärliga skogssköflingen i Nor land, hvilket tal blifvit upprepadt så ofta oc länge att man börjat tro derpå; men att det verkligheten förhåller sig annorlunda med dess skogssköflingar, hvilka föröfrigt icke göra trak ten obeboelig utan tvertom göra klimatet mil dare och landet möjligt att odlas, i det de allde les icke pågå i någon ofantlig skala utan endas utefter vattendragen; att skogen icke kan för störas, emedan det icke lönar sig att hugga oci till sågverken nedflotta annat än fullmoget tim mer, hvilket också är det enda, som på den ut ländska marknaden vinner afsättning; att den : reservationen föreslagna åtgärden, utom det at den skulle kunna tillåta de af K. M:t tillsatta tjenstemännen att hålla uppsigt öfver den en. skildes skog å sockenoch häradsallmänningar. är fullkomligt opraktisk, emedan den för att bli någorlunda. tillfyllestgörande fordrar en här af flera tusen tjenstemän; att det vore allt för ti. digt att redan nu söka vinna någon ändring i den icke ett år gamla förordningen i ämnet, emedån det är omöjligt att ännu veta, hvilka verkningar den kan åstadkomma o. 8. v. Sedan den längvariga diskussionen förklarats slutad anställdes votering, hvarigenom kammaren med 82 röster mot 58 antog grefve Sparres reservation. Lagutskottets utlåtande n:r 76, som derefter föredrogs, föreslår en skrifvelse till K. M:t om vidtagande, i sammanhang med förestående förändrade stadganden för häradsrätternas jurisdiktion och arbetssätt, af ätgärder till bevarande af underdomstolarnes arkiver. Hrr Bergström och Staaffföreslogo att ur skrifvelse-förslaget borttaga de ord, som ställde frågan i samband med häradsrätternas ombildning, på det att det åsyftade ändamålet måtte kunna vinnas så snart som möjligt; hvilket förslag af kammaren bifölls. Derefter föredrogs och bifölls utan diskussion konstitutionsutskottets memorial n:r 15, i anledning af återremiss å utlåtandetn:r 11, angående ckta motioner om ändring i 4 och 28 S regesformen. agutskottets utlåtande n:r 77, i anledning af väckt motion om ändring i nu gällande grutvetadga, föreslår en skrifvelse till K. M:t med inhållan, att K. M:t måtte taga i öfvervägande, umuruvida icke åtskilliga stenkolsformationer åtöljande stenoch lerarter må få utgöra förenål för inmutning 0. s. Vv. — — — — samt i ådant fall derom i nåder förordna. Hr Björck notsatte sig detta skrifvelseförslag, emedan han unsåg åtminstone största delen af grufvestadgan cke vara af ekonomisk utan at civillags-natur, ch att K. M:t således icke ensam skulle ega ätt att besluta i det ifrågavarande ärendet; varföre tal. yrkade återremiss, hvilket äfven af ammaren beslöts, sedan hr Rosenberg förgäfes sökt motarbeta återremiss, på det något nåtte bli gjordt i den vigtiga frågan och förelagit att, till vinnande at det af hr Björck åsyfade ändamålet, förändra slutorden: samt i ådant fall till riksdagen afgifva proposition. Vidare föredrogs samma utskotts betänkande :r 78, hvilket pppmanade kammaren att fatta eslut med anledning af betänkandet n:r 65 rö. inde väckt motion om vissa stadganden till ; rdnande af jordegares och arrendators ömsesi: ga rättförhällanden. Uppmaningen fullgjordes ) . att kammaren afslog sistnämnda utlåtande. Derefter föredrogs andra kammarens enskilda tskotts betänkande n:r 43, med förslag till regmentariska föreskrifter för riksdagen, samt dkändes utom i hvad det rörer 12 som lyder: iom utskott skall omröstning med slutna sedlar ltid anställas i det fall, att sådan omröstng yrkas. Denna afslogs efter en temligeå ngvarig diskussion, under hvilken några talare kte förnya den redan en gång förut förda strin om fördelarne af den slutna eller öppna omstningen. Hufvudsakligen genom hrr Björcks h Witts anförande vanns nämnde resultat, i lg t den förre visade önskvärdheten att låta utotten sjelfva bestämma omröstningssättet, och I n sednare visade, att icke rätt väl öfverenimde med grundlagen, som menar att endast iraliteten i ett utskott kan bestämma om omstningen skall ske sluten, hvaremot medgifen enskild utskottsledamot denna makt. I nma syfte yttrade sig hrr Nils Larsson. Svenn, Jonas Andersson, O. B. Olsson, Anders iksson, And. Jonsson, C. Ifvarsson, Medin 1 Åke Andersson. För bifall till utskottets slag talade hrr Bergström, Sjöberg och Roberg. Ofvannämnda beslut fattades efter tering med 81 röster mot 31. slutligen godkändes kanslideputerades memoI n:r 6, angående tryckning och expediering ) S de riksdagshandlingar, som icke medhunnits g e riksdagens slut. I Tar mnmemmme mMTAL AL