Aftonbladet – 10 maj 1867, sida 3

saklig del anskaffas genom bevillningar. M— Gårdagens aftonplena. Första kammaren. Utan diskussion godkändes konstitutionsutsko tets utlåtande n:r 14, afstyrkande motioner ol ändringar i regeringsformen och riksdagsordnir gen; bankoutskottets 1 emorial n:r 33 om tilld lande af ett arvode åt en extra kanslist inor utskottet; och n:r 34, angående öfverlemnand till K. M:t af det nya bankoreglementet, me anhållan om deri befintliga föreskrifters kungt rande för allmänheten. Vidare föredrogs punktvis lagutskottets utlå tande nr 73, angående ändringar i gällande stad ganden om prestoch pastoralexamen samt on andra vilkor för presterlig befordran, hvars först mom. afst. förslaget det teologico-filosofiska exa mia rråtte för prestkandidater blifva obligatorisk ifölls. Likaledes bifölls efter någon diskussion andr: mom., tillst. att den som jemte dismissionsexa men aflagt filosofie kandidateller teol. filosofisk examen, må vara befriad från vidare examen in för biskop och domkapitel än en på en gång före vigningen till det heliga embetet i uteslutande praktiskt syfte anställd och med ett enda betyg vitsordad pröfning af hans ståndpunkt, bildning och förmåga i och för utöfvande af prestkallet. Grefve U. G. Mörner ville att orden det he. liga embetet skulle utbytas mot prestembetet. I andra punkten föreslogs att såväl teol. kandidater som de, hvilka jemte teol. filosofisk eller filos. kandidatexamen, jemväl aflagt dimissionsexamen, må vara befriade från skyldighet att undergå pastoralexamen. MHäruti önskade hr Björck den förändring, att befrielse från skyldighet att undergå pastoralexamen icke måtte utsträckas längre än till teologie kandidater. Äfven hr Arrhenius framställde ett förslag till något förändrad redaktion af denna punkt, hvilket förslag dock sedermera återtogs. Uppå yrkande af. hrr Rydin, Hasselrot, Beckman och Faxe blef punkten i oförändrad form bifallen. Ytterligare förekom lagutskottets utlåtande n:r 14, innehållande, bland annat, förslag till förändrade grunder för häradsrätts sammansättning. De vigtigaste förändringarne, som af utskottet i sådant hänseende föreslagits, voro dels att för valbarhet till nämndemansbefattning måtte bestämmas samma grunder, som numera äro gälande i fråga om valbarhet till riksdagsman i AnIra kammaren, dels ock att personligheten bör vara normen för röstberäkningen vid dylika val. Mot antagandet af utskottets på dessa grunder au framlagda förslag uttalades dock åtskilliga beänkligheter. Grefve C: G. Mörner, friherrarne Sprengtporten och A. C. Raab, hrr Fröman, le Laval och Ros ansågo nemligen de gamla ;estämmelserna böra tills vidare bibehållas samt rkade på sådan grund afslag å utlåtandet i denna el, hvilket åter försvarades af grefve E. Sparre, rr Hasselrot och Ekenman Efter votering fslogs med 56 röster mot 31 utskottets förslag. å yrkande af hrr v. Koch och Ekenman samt refve C. G. Mörner godkändes deremot den unkt af utlåtandet, hvaruti föreslagits hemstälan hos K. M:t att taga i öfvervägande om och hvilka fall nämndemän må kunna befrias från dana särskilda för närvarande dem åliggande estyr, hvilka icke äro att anse såsom oskiljakga från deras egentliga befattning. Vidare föredrogs punktvis försvarsutskottets uttande n:r 4, rörande landtförsvarets ombildning ch dertill hörande frågor. Utskottets i 3:dje punkten framställda förmednesförslag, att riksdagen måtte hos K. M:t anålla, att K. M:t täcktes låta utreda och vid upp: rande af förslag till armåns organisation taga öfvervägande, om och på hvad vilkor det nu i roteoch rusthållare hvilande besvär må kunna ndras, eller ock aflösas, samt jemväl på öfriga mhällsklasser fördelas, gaf anledning till diskuson. Att riksdagen måtte vidblifva sitt förut i tta ämne fattade beslut samt sålunda afslå nna utskottets hemställan yrkades af grefve enning Hamilton, frih. Sprengtporten, hrr ornerbjelm och Wallenberg samt grefvarne G. Mörner och Ugglas, hvilken sistnämnde gade det ohöljda sätt, hvarpå egennyttan t i dagen vid behandlingen af denna fråga sin helhet, en fråga, för hvars lyckliga lösande an snarare bort kunna förvänta att hvarje foerlandets son vore beredd att göra de största poffringar. För att riksdagen måtte blifva ilc fälle att hos K. M:t framlägga något rörande )f nna fråga, som kunde anses vara kamrarnesSs mensamma åsigt i ämnet, hemställde frih. A. Raab, hrr af Klint, v. Geijer, C. Ekman, sser och Rydin, friherrarne Hugo familton, jernblad och Beckfriis om kammarens bifall Ia denna punkt, sådan den till sin ordalydelse ) f fvit af utskottet föreslagen. Ifrågavarande nkt blef af kammaren godkänd efter votering d 51 röster mot 36. Mot detta kammarens bet anmäldes reservation af grefve O. Mörner. ed vidblifvande af sitt förut fattade beslut i ga om värnepligtens fullgörande beslöt kam ren att ur tionde punkten mom, d) skulle utgå eslagen bestämmelse derom att krigsreserven e må utan riksdagens hörande utom förenade enas gränser användas. Öfriga punkter i utandet blefvo dels godkände utan diskussion, s lagda till handlingarne. Med 48 röster mot 16 afslogs en inbjudning 2: n Andra kammaren att biträda dess beslut der: ) , att såsom ersättning för uppbörd af församsens utgifter till presterskapet må afdragas en cent af de uppburna medlen, hvaremot förlingen bör vidkännas den uppbördskostnad, 1 derutöfver erfordras; hvarefter kammaren i ligen godkände dess tillfälliga utskotts utlåde n:r 14 med hemställan att justeringen af imarens vid riksdagens slut ojusterade protomå, efter tillkännagifvande derom i PostInrikes Tidningar, verkställas inför kamma; af Stockholms stad utsedde ledamöter. ill statsutskottet hänvisades en motion af hr gstedt om åtgärders vidtagande för beredande nästa riksdag af lämpligare platser åt tidninres referenter. Andra kammaren. rst föredrogs bevillningsutskottets betände n:r 25, angående beräkningen af tullmedpostmedlen, stämpelpäppersafgiften och bränbränningsmedlen. etänkandet godkändes, l ste a i hvad det rörer de sistnämnda medlen, nå ka kammaren, på grefve Posses yrkande, tal st att beräkna till den af först: a