Aftonbladet – 4 maj 1867, sida 3

BIKSDAGHN. Anära kammaren. Hr Siljeströms yttrande om Jag väntade mi ett starkt motstån sinnade skolmännens sida; I diskussionen har visat, att jag icke misstagit mig i en sådan förmodan. Detta motstånd ådagalägger, att jag yidrört en ganska ömtålig punkt. Jag är emellertid icke missnöjd deröfver, ty det ökar min förhoppning att det förslag, som här är å bane, skall bringa; en ny rörelse iskolfrågorna — en rörelse, som jag hoppas ej skall afstanna förrän den ledt till varaktiga förbättringar. Jag ber att i korthet få upptaga några laf de anmärkningar, som af åtskilliga ärade talate blifvit framställda. Det är icke ovanligt att, då man begär något i folkets intresse, mötas med det svaret, att detta väl kan (i teorien) vara riktigt och vackert; men att (i praktiken) äfven ett obetydligt medgifvande leder till vådor, kostnader 0. 8. V. an talar nu här om ingenting mindre än det barbari, som skulle inträda ifall t I elementarläroverken nedrefvos; liksom något så dant nedrifvande skulle ingå i det ifrågavarande förslaget. Jag må verkligen bekänna, att då vis ett föregående tillfälle talats om vigten af en rätt innanläsning, så har man just i denna fråga fått I ett ganska godt bevis på riktigheten af denna sant ning. Man har nemligen under frågans behand t ling alltjemt talat om detta förslag, såsom skulle det väsentligen afse folkskolan, under det för hvar och en, som behagar taga sjelfva ordslagen i ögnasigte, det måtte blifva klart att den alls icke rör folkskolan. Jag har blott sagt, att den föreslagna förändringen uti elementarskolans ortt ganisation skulle, efter mitt förmenande, reager: helsosamt på folkskolans lyftning; men i sig sjelf gäller den ingenting annat än en förändring af elementarskolans läseordning, afsedd omedel barligen till nytta för elementarläroverket sj men medelbarligen äfven till något skolan. Bland brer SKän sol af en aktad vän bland. Stog olms representan. pa jer, en dets Betan visserligen gillade grundan. verket, Slag rörande de lägre klas vener och an gått in derpå, om Sreslagit något beträffande de ån Pe klaggma. Vid behandlingen af första Dan ten Äntyddes af samme talare, att jag syn: sar ) barlige? varit alltför motionslysten; och nu f.1 Jag äfpbära förebråelser för att hafva motionerat ten altför litet. Men huru benägen för nya förslag hg f 328 än kan vara, torde det likväl ursäktas mig, om jag ej kan i det fallet tillfredsställa allas an I språk. Jag har i det närvarande icke afsett de mt Ihögre klasserna i skolan; jag har icke alls af ter ) sett någon förändring i afseende på elementar de läroverkets högsta mål eller dess ställning inom vårt off. ntliga undervisningsväsende; jag har icke afsett någon förändring hvarken i afseende 18, på läroämnenas beskaffenhet eller kursernas vidd areller något annat hit hörande. Deraf följer icke. att jag obetingad filer den närvarande organisationen; jag vill blott anmärka, att jag icke nu! funnit skäl att framställa något ändringsförslag. Frågan rör emellertid för det närvarande helt enkelt en ändrad Jäsordning i elementarläroverken; och det är från en så i sig sjelf obetydlig sak, som man med ens ledt sig, jag begriper ej på hvilka vägar, ända till kulturen fall och all högre bildnings ruin, Mitt förslag går endast ut rk , att undervisningen till omkring lärjungens 14:de åldersår skulle vara uteslutande svensk, således 1 det fallet gemensam för folk skolan och elementarskolan. Man har allmänt uppfattat detta sä, som skulle förslaget afse de fyra lägsta klasserna; och jag antager för min del denna tolkning. Vid föregående riksdagar har föreslagits att frånskilja de två lägre klasserna från elementarskolorna samt låta deras undervisning öfvertagas af folkskolan. Låtom 088 nu undersöka, huruvida ens fjerde klassens undervisning, med undantag för de främmande språken, väsentligen öfyerstiger hvad som inhemtas i folkskolorna. Till och med den fjerde klassen kommer undervisningen icke längre, kristendom, till biblisk historia, katekisvggn oc läsning af nya testamentet; i Mödesnälet, dl liseblaingar, sateoch interpaktionea uppsatser öfver lättare Umnen; i slära, smärr regula de tri; i geometri, till Bucan, fmetik, til och något Få den andra; vatthepoetenkda deta sta elementerna af botanik rå högtnrme och geografi, Vadernestandets historia! Te politiska geografi samt grunddragen at eh riga verldsdelarnes. TI ett eller annat af osa änen tarde det finnas folkskolor, det man hin ner längre än till dessa pensa. Under så hin omständigheter har jag icke kunnat inse a före man icke skulle kunna utsträcka d ye i gavarande förslaget derhän att det omfattad SAeTVISLINE, mon anse She de på En Lr Tale flkaelan , lldeles 4o mn ls så att säga, att vä ET praisk fjergör dessutom för mitt I Assens kursen fi den VA tig ar ötranstone lättåyr AStadkomYn Wydigen afrundad eh gjuten bildN inhemtad)Omjust är af vigt i lassen utgå i velat utesiuta de K8na just för att i ulle blifva att disponer; he Nulle bli att disponera, skulle . ne Hörn. egnas åt sång, gymnaAR eckning, med ett ord ät alla kv men som nu alltför stjufmoderligt beNe . som äro af en så utomordentlig då fö fö ut al te m b te dåd k u 3 r 1 1 L