Aftonbladet – 4 maj 1867, sida 3

lenmodiga hjertan, som lå yrättvisans framgång. En styrelse är allsmäktig armen, af en annan arme of massans modlöshet eller det ut som hon kan göra vad hon behal, gar och folket vore beredt pit med underI gifvenhet tåla allt. Handlr2 gånger har denna styrelse pr styrka, hundra! gånger har hon 1y en småningom ;I fylles bägaren, mi ger allt högre, ji, er hvad dei k och finner det ej. Plötsligt reser sig en an och uttalar några ord, vid hvilka han är den förste att ej fästa vigt. Härskriet är funnet; stöten som väcker de slun Folket vaknar till medveta herraväldet öfver sig sjelf. hvad Napoleon så träffande kallade. styrkans vanmakt, då ger sig lidens allmakt tillkänna. Det är en allmän täflan att få tjena under den nya fanan de ärelystna kasta sig åt den sidan dit vinden blåser, och styrelsens vågskål fl ber i vädret. Segren ör vunnen, histori inregistrerar henne. Men ofta är historillE lika otacksam som lyckan; hon glömn man som var landets rö d man, blott ett eko af national uttalade blott hvad hvar of Ja, men han hade mod att u delta magiska ord, som bröt hvem vet om ej sömnen skull Otacksamhet kläder ej folke de behöfva v stora män, men de behöfva inu mer dessa l 2 obemärkta tjenare, dessa soldil!ter, som utan hopp och utan ärelystnad väll allt för att 8 amla fanan.? IP af embetsmän, likgiltighet, ser , Då visar sig ———— — an var, säger känsla fven denna andra del i företal, utmärkt ef samma ly: het i idger som genomgår irlllsön Jtill den företa. Det är daterfit i Juni förllidet år straxt i prott. SituaI ltionen är nu nära nog densallör2, och La-?. boulayes ord ha derför äfvåll nu full tillti lämpning. Då de dessutom ul -lsta anvisning för läsaren om hv 5 volym skall finna, kunna vil I nöjet att återge företelets slu I här: ej neka ossE vå. De följa å s PJag vågar tro att läsning af denna revolutionens historia ej skall; sakna hvarti ken intresse eller gagn. Ma skall der ej t I blott finna tal af Chatham od Burke, rel. I golutioner af kongressen, bref: 12 TI ton, som utgöra verkliga mön a lighet och statsmanna shei; B ål äfven, genom att lefva dena atmosfer af I redlighet, blend dessa frihetd Få iI vänner, vinna ett själslugn, till framtiden, som i vår tid 47? a tt sin behöfvas. Vi stå vid utbib händelser, kriget skall åtej Europa. Det är ögonblicket re alla medborgare att samla sig omkringkn fana som va ofta vinner i krutröken, få tens fano. 1 När furstarne meddelat sitt rapti åt folken, fi som i detta ögonblick endastjngära fred, ? enom onyttiga mi tckrer och inerat arbet Europa, när uppva ul liga blodruset en gång komme illa denna fana man måste återv v den som förblifvit henne trog midt under slagtuingarnes rat råa styrkoos triumfer aldrig v från denna grupp ef odödii y ke I ver hvilken hög och majestäl EN Washingtons kraftiga och lugn 55 4 väl a ö tj de k 2 på Idun. Tidning för utländsk nov och romans I 4 set litteratur i svensk öfversätt I C. J. a ne Backman. N:r 1—18 (förle qvartalet). Ju N:r 14—18 (af andra qvartis) (Stockan) — holm 1867.) en. Det var omkring tjugo år s ch I hemska romanproduktionen en. I styrka, att ett Poriginalbibliotel gitvas. Sedan den tiden har I ot i rikedom aftagit högst beiydli len nerhet kunna de flesta af vål mande originalromaner och no nåt gen i värde räta sig med hvad el Bremer, Sophie Knorring, Er Almqvist, Ridderstad, Zeipel till J andra åstadkommo. Här som den egentiom liga poesieps område intager Hr svenska en litteraturen tillsvidare en afval mde ställöntl ning, medan den stora brytning P I tänkesätt och åsigter försiggår så int konstens verld som den verkliga. Undef dylika öfÅ. vergångsperioder är det isyn het som i wninästan alla länder öfversättartet blir ej ist. blott ett allmänt kändt bebo ry lite tigt och ansvarsfullt ölig gandd: Iller utl rära öfversättningars inflytande på åskåd: af ningssättet blir naturligen vida yarkare hos läf-len tid, som ännu osäkert letit efter nya lera banor i litteratur och konst, ti? hos en, aflsom redan valt sin väg och mer ungdom. som I ligt mod och hänförelse störta framåt på preI densamma. Hvarje nytt, fana BG obetydle sådan kunde utona alsteroch isynutkomer svårli3 Fredrika lie Carlen, ch många b d san den in; f : 1 1 i i sdra tigt uppslag kan under sådana fl hällanden, ka som dem, 2 vilka vi för nävbrande bederfinna oss, blifva ett frö till ej vad utveckinna ling; med sndra ord, id6erna, 3förre som inda smärre, innehålla i våra dägn ett långt nera större qvantum ferment än ant och cken måste således handteras försigtijäre än fornanI dom. afier Då ställningen är sådan, blir etets nerligt nöje att se ett öfversät Å eller tek för romaner, hvars utgifvarelj edan länge om sysselsatt sig med likartade äm: Och visa nder I sig ej blott besitta den öfniok omlden sakkännedom, som öfver: 18. Ilintet vis kan umbära, förf. I för allt det omdöme och den , omI erfordras vid valet ac arbeten r kriperiodiskt arbete, och hvilka ej I60— I synliga vid de flera företag af strid, ) dem vår litteratur egt och egj och drande bevis på dessa sednar 164—1 har utgifvaren redan gifvit, då . . ring il tad det glänsande namnet, ej iotagit e n, 6:0 utlofvadt arbete af Edmond A ut, emeda re af-I det, efter att ha fullständigt ut ommit, b: mötes I funnits mindre lämpligt för enj svensk p; kyr-blik. Dylikt förtjenar erkänna Je, när me sekelvet, huru föga eamvetsgrannt en del fö vande läggare i vårt land brukar ;kra på b rligen römda författarnawan, äfven när rodukter ch han I gro ganska underhaltiga. hvad Iduns första qvartel bjuder på er gansl mande omvexlande samling smärre be ittelser o h andlutkast. Så träffa vi en bistorisk skiza fr raskt tyskan, Trenne dagar och en ut ur kejt n tvif: I Napoleon III:s lif, Trenne möten, f den rys skriftställaren Ivan Turgenev, V penkamra och Adda Lauih, båda af Aboul Parisis kärleksäfventyr af Stahl (Hetzel), fvenne sty laye, i ken ur hans Bonnes-fortunes parisjennes, sa StockPå omslagen en del småhistorie:b 2lekdot 57. och dylikt. Bland det hittills meddela grund torde priset tillhöra ?En notarbs kärlek Engöden?, den ena af de Stahlska novellerr fven ilför den egendomliga enkelhet och natt .Isanning, som, tvärtemot franslj, vana, I ärker denna förtjusande lilla ättel: fven de håda Aboutska novelldkNVäro f et ettsyningsbiblioEtt he han, oak