Aftonbladet – 4 maj 1867, sida 3

rörenta Staternas Historia, af Laboulaye, i svensk öfversättning. Andra häftet Stockholm på L. J. Hiertes förlag 1867. Samma nufvudtanke, som låg till grund ör skildringen af Virginiens och Nya Eng: ands äldre historia, återfinna vi äfven i förtattarens behandling af de mellersta och södra kolonierna, hvarmed detta häfte börjar. Den var, som bekant, att uppvisa huru de samhällsinrättniogar och framför allt den anda, som äro utmärkande för den stora transatlantiska republiken i våra dagar, har sina rötter i dessa små demokratiska samhällen, hvarutur unionen på det mest organiska sätt uppvuxit. Intressant är härvid isynnerhet skildringen af Pennsylvaniens äldsta öden samt af de totalt misslyckade försöken ait i Carolina tillämpa en af filosofen Locke efter alla konstens reglor tillskuren statsförfattning. Delen slutar med en stor öfverblicek öfver de gemensamma dragen i koloniernas politiska och civila organisation, samti af de orsaker, som ledde till att den gamla engelska friheten, omplanterad i den Nya verldens jord, här erhöll som tillsats ett hittills för henne all deles främmande element: jemnlikheten. Med andra delens början äro vi inne på revolutionens historia, hvars orsaker och förberedelser tecknas i de kapitel som ligga inom omfånget af det nu utkomna häftet. De första beskattningsförsöken, striderna i parle mentet mellan Grenville och Townshend å den ena samt Chatbam och Burke å den andra sidan, amerikanarnes motstånd, som efterhand antar allt större bestämdhet och allt vidsträcktare omfång, de första unjonsför slegen, den törsta kongressen; och slutliger fr första bet RN StaUuierna i dern kaNlipt vista akt al revolutionen, der som hufvg urer å den amerikanska siden frarati 1 Adams, ?den store mordbrännar Samue! it John Hancock, Franklinq Fy sistnäm 4) James Otis. Det ve som-gaf signelen tl ton, ; ung advokat i.B9StO och dermed till rel Cd mptståndet ar ognat hans, mMilyg sa Pi Ce några yackra OF, OCK MP oNistorlig rlaf den situation som föregås OLOrOf evolution. Å ro Stor er exempel, säger han, är ej sällsyn r historiehDat kommer alltid ett ögonblick.ö stlen man (som ej äntid är en stor man) b s nationens organ och stämma. Det ärgun) 1I de märkvärdigaste skådespel som mej un I heten företer, en af de största 1erdon lll