Aftonbladet – 4 maj 1867, sida 3

ing af lifvet i England och utgör ett arte af själfall uppfattning och med de fiste teckningar, en verklig modern idyll fversatt på svenska af Vitalis). Tales of Traveller (1823) är ett minne från en resals nom Tyskland och Italien. Särdeles iskligt vore om hr Hellsten till öfversättngarne af de två sednare arbetena lade dana af andra af Irvings arbeten. Efter nu nämnda följde Granadas eröfring (1828; lä versett af Arnell, två delar, Åbo 1830, 331) och Alhambra (1832), den sednare i ra svenska upplagor. De förskrifva sigs ån hans vistelse i Spanien, dit han på injudving af Prescotts vän Everett begifvit lö g, för att göra förstudier till. Columbi efnad (på svenska bland hr Heillstens se öcker för Folket, bd. 4). I Juli 1829 lem-lka ade han Spanien för att återvända tilll de ingland, der han mottog en anställning I fr om legationssekreterare vid amerikanska eskickningen, hvarvid Oxfords universitet jörde honom till Doctor Legum; förut ade han af konung Georg IV erhållit den tora guldmedaljen för historisk vetenskap. äf )et var under denna tid som han gjordelte lessa besök på Abbotsford och Newstead Abbey, hvilka han i sednare är på ett så ötagande sätt skildrade. Af havs öfriga beten nämrca vi den ytterst målande Tour on the Prairies, Life of Mahomet, Life f the Successors of Mahomet och Lije of George Washington, som blef hans sista. Efter att ha inredt sig på en vacker egendom vid Hudson, tor ban Jikväl för andra gången il: Madrid, na såsom amerikanskt sändebud, och man trodde att den gamle mannen, då hau 1846 återvände till sitt hemland, skulle gifva sig ro; men emellertid arbetade han vidare. Då sista bandet af pans Washingtons Lefaad var fulländadt,!ö dog han, den 28 November 1859. Han var ogift, trogen minnet af sin kärlek till dottern af hans juridiske lärare, en upg flicka, ö som dog såsom bans trolofvade. En af våra bättre kritici, hr J. E. Rydqvist, skref med anledning af ArnelUska öfvereättningen af Tales of a Traveller ljande (Heimdall, 1529): Karakteren af Irvings humor skiljer honom såsom författare ganska bestämdt från andra. Man kan väl säga, att han af andra humorister tagit bildning; men han har likväl valt sin egen stråt. De engelsia är han lik synnerligen deri, att han stundom är romantisk, någon gång seatimental; hvilket nästan aldrig är fallet med Sterne och Swift. j Icke dess mindre är han detta på ett helt annat sätt än t. ex. Jean Paul, Tieck. Haus komiska pensel jänar sig öfver hufvud helst åt sedemölningen, hvilken hos honom ulmärkes sf en oförarglig satir, och han är en mästare att med få och enkla drag fixe.a bilden. Denna framstår aldrig karrikerad; teckningen är alltid Jätt, men säker, och har en hejd, som hos komiska författare sällan är att anträffa. Han liknar verkligen Greklands skriftssällare i enkelhet, naivetet och fulländad förm. Men han bar äfven förkärlek och äfven tydliga anlag för smärre scener och grupper. Så snart han längre utför en tafla, blifver han maitare; såsom bändelsen är t. ex. med vissa partier i Newyorks oria, och, i Ba Resendes Berättelser, med den afdelning, som kallas Buck thorne, eller ynglingen med stora utsig ätvensom den, hvilken benämnes Skall: ikaren, deruti ban med andra färger målar ungefär samma sak, eom förut i History of Newyork. Deremot, oå hon blott gör utkast, träffar man alltid natursannivg, raskhet och liflighet, och man gör bekantskap med en objekHtiviseraude fö: måga, com är ganska aktningsf värd. — — Hos den, som älskar en Jät; och för sinInet välgörande läsning, rekommen vi ndes berättelser. Han finner å och röfvareh storier, kärlekshärd -Ihvarjehands små komiska uppträden ; alla berättade i ett okoustladt, qvickt, bildadt, ja nästan elegant föredrag.? Gosselmans rykte som en af alla länders angenämaste rescskildrate ör tillräckligt kändt. Man skall också sannerligen vara, med förlof och rent ut sagdt, eit nöt, om o man kan undgå att förtjusas af hans taflor, 1 med den stämning af sommar och hafsluft, a som genomgår dem. Hans böcker höra fö . öfrigt till dem, som anmälaren för sin de ville ej allenast tillåta utan ålägga ungdon at läsa. Gosselmans Resa i Columbia är et minne från en tur till Norge, Evgland, 5 lAmerika m. m., som berättaren gjorde pi ett af honom fördt fartyg, tillhörigt grefv: A. v. Rosen. Gosselman återkom till fö — I derneslandet i Moj 1827 och använde åter —Istoden af året till utarbetandet af sin rese 2, I perättelse, som utkom äret derpå (i Nykö piog, 2 delar). Hr Hellstens upplaga ä ett aftryck af denna, och är försedd me karta och träsnitt. PE