Aftonbladet – 4 maj 1867, sida 3

l löpande årets tal är utsatt på deras arbeten — under det bildningens fäder förblifva I dessa läsare obekanta. Washington Irving bör visserligen icke till de störste förfatA. Hellstens Familje-Bibliotek. 1—7. kar T. d) Mignet, Franska revolutionens historia, e) Washington Irving, Bracebridge Hall, j En resandes berättelser, 2) Gosselman, Resa i Columbia. En historieskrifvare af helt annan karakrv än Prescott är fransmannen F. A. M. lignet, född 1796, ständig sekreterare hos cudemie des sciences morales. Under det rescott målar, utvecklar Mignet ideer; är Prescott gifver ett drama, lemnar Mignet tt didaktiskt verk. Den förre lär oss känna nenniskor; den sednare visar oss idebärare, om verka på oss nästan som brousstoder. lignets Franska revolutionens historia utkom 824 och mottogs med största bifall i Freankike, under det man derutom öfversatte det på n mängd språk. Oaktadt så många andra li rbeten öfver revolutionen, som sedandess utcommit, bibehåller Mignets ännu anseende om klassiskt. Undervisande är det i hög rad, dess stil är klar, precis, stundom craftfull; men sympatiskt som Prescotts är let icke. Eljest känner anmälaren för sin se intet klarare, koncisare, innehållsfullare arbete att hänvisa svenska läsare till ifråga om den kolossala hvälfning, af hvars fruk-k ter alla moderna samhällen nu njuta. d Washington Irving hör till de skrift1: ställare, som, såsom Walter Scott, Cervantes 0. 8. V., förskaffat de läsande hos olika t nationer så mången vederqvickelse i leds-s naden och så mången njutning under hvi z lans stunder, att han för de fleste af dem 1 t Om blifvit liksom en kär vän. Att återse dels gemla bekanta Bracebridge Hall och En re sandes berättelser i hr Hellstens nya upp-s lagor har utan tvifvel beredt mången ettl: nöje. Dessa arbeten äro ingen nyhet. Men ha vi icke fått nog af detta eviga fikandel! efter nytt och åter nytt ilitteratur, i musik, ! i dramatik? Är det triviala i sjelfva verket : nytt derföre att det blifvit stämpladt med: ct sent dstum? Är icke Haydn i skönhe: tens verld egentligen mycket yngre än Of1: fenbach? Hr Hellsten vare särskildt tackad för att han haft mod och intelligens nog, att med omtryckande af de unga gamle Walter Scott, W. Irving m. fl. protestera mot detta nyhetsbegär, som gör att mången läsare hos oss spiller sin tid på skribenter, som skällva af älderdomsskröplighet fast det (arne. Men han är en af dem, för hvilka man kan hysa dessa känslor af pietet och tacksamhet, som förbjuda 0ss att mästra och kriticera, hvilkas brister det är småaktigt att icke fördraga, elakt lt uppsöka. Washington Irving föddes 1783 i Newyork. Till följd af oroande sjukdomsmptomer skickades han såsom ung öfver I ull södra Frankrike; men återvände efter några är, stärkt till själ och kropp, till ön Manhattan, skådeplatsen för hans g088lekar och ynglingsdrömmar. Han kom nu tll en jurist, för att beredas till advokatyrket; men juridiken smakade honom ej, och han använde hufvudsakligen sin tid fill spatserturer, till umgänge med underhållande personer och på att ekrifva småartiklar för reviewerna. Hans första större arbete blef Knickerbockers History of NewYork (1809), en humoristi k beskrifning om sk Newyork under de gamla bolländska guYernörerna, som vann Walter Scotts bifall och i Amerika väckte en verklig entusiasm (öfversatt på svenska). Efter några mindre erbeten och sedan:han under 1819. ära krig ft anställning Vid Newyorks gor . an deltog han i sina bröders handet och öfverflyttade till Eogland. Til joka SA aturen gjorde emellertid hu t Irving dåliga afföres, Och den vittr impanjonen såg sig nödsakad att för si rgning åter taga till pennan. Undernar Djock LIST TOR utgaf han sin Sketch Kd hvilken TRINtg Äfgencott 8 vänt S RÖ stolts goda mening om hans författare a El kl för oa SKAP. vr ättelserna the Wi d 3 De derpå följande De vr the broken Hec som : en emellertid och rikanska. erna derersor at the Pride of the Villag tadgade rykte värdig TOtuertid edan, Sera engelska än an The Legend of Sleepy Hollow vittn i hög grad om oaterländska sy Hall (1822) är en Bl ma I natier. Bracebridge