Aftonbladet – 4 maj 1867, sida 2

den den gapande mynningen af en pistol emot hans tinning. Släpp mig!4 skrek den olycklige på väg att qväfvas, och endast uppehålle jeåmotståndarens kraftfulla hand. Hör på hvad jag säger!4 svarade den okände, genast eller skjuter jag er för pannan och tager ifrån er de 500 Tranes ni så illa förtjenat. Släpp mig, släpp migi4 vrålade Charbonneau. Eller också får ni en lika stor summa. Jag qväfs!s avälj.s Jag qväfsX, upprepade Charbonneau, och jag antager.4 Godt. Det är endast fråga om att förstå hvarandra, svarade den okände och släppte halsduken, Uff! ni är minsann icke släpphändt, ni; sade polisagenten, som vid det plötsliga anfallet icke en enda sekund drömt om att begagna sig af de vanan; som: lågo i hans sidficka. Hemta andan först, och låt oss sedan språka om de vilkor, hvarpå ni skall erhålla den utlofvade belöningen.t Jag är färdig. Ni har minsann en stadig hand. Det är bättre att vara med än mot er. Hör ni på mig?4 Ja. Men först en bön. Hvilken då? 4Spänn ned hanen på den der leksaken, som ni höll emot min tinhing, och lägg hönom i djupet. Hvad menar ni?t Jag vill säga i er ficka tGerna.t . SNi kan icke föreställa er hvad den der jornringen är kall, som...