Aftonbladet – 3 maj 1867, sida 3

RIKESPAGEN. 4ndra kammaren. Frib. Liljencrantz yttrande om röst rätten vid kommunala val. På sidan fyra af nu föredragna betänkande erinrar utskottet, hurusom åttonde paragrafen förordningarne om kommunalstyrelse på lanlet och i stad tillerkänner en hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af en komnun och förbunden att till kommunen erlägga skatt, rätt att deltaga i kommunalstämmans öfverläggningar och beslut. Detta stadgande låter mycket liberalt. Man skulle af detsammas ordalydelse kunna förledas till den föreställninen, att den kommunala organisationen hvilar på den breda basis, att hvarje samhällsmedlem eger inflytande på kommunens gemensamma anselägenheter. Detta är emellertid icke förhållanlet. Genom föreskriften i 12 af nämnde förordningar, att hvarje riksdalers bevillning efter 2 artikeln medför en röst, är nemligen de lägre beskattades inflytande faktiskt tillintetgjordt, och afgörandet lagt i händerna på ett fåtal af högt beskattade. Såsom exempel härpå ber jag att få anföra förhållandet inom en af hufvudstadens valkretsar. I denna valkrets kan ett bolag öfverrösta 1810 röstberättigade, utgörande öfver hälften af valkretsens 3330 röstberättigade invånare; äfven kunna inom samma valkrets 16 röstberättigade med tillsammans 9372 röster öfverrösta 2511 röstberättigade med 9220 röster, eller med andra ord, ett antal icke uppgående till !( proc. af valkretsens röstberättigade invånare, kan öfverrösta ett antal utgörande 75 proc. af samtliga röstberättigade inom samma valkrets. Under sådana förhållanden torde författningens försäkran om rösträtt i kommunens gemensam: ma angelägenheter för en hvar som bidrager till de gemensamma utgifterna, icke kunna betraktas annat än som ett hån, åtminstone för såvidt den skall anses gälla de lägre beskattade. Man synes hafva fruktat de mindre bemedålades inflytande på de kommunala angelägenheterna. Det hade i sådan händelse varit ärligast att helt och hållet utesluta dem från deltagande deri. — En motsägelse förekommer deesutom mellan denna 1töstberäkningsgrund och den som gäller vid riksdagsmannavalen. Det förefaller säkerligen mången obegripligt hvarföre han skulle vid riks: dagsmannavalen ega en röst, som väger lika med öfriga valmäns, men vid de kommunala valen vara inskränkt till en rösträtt, som har ringa eller ingen betydelse. Oaktadt alla de missförhållanden som uppstå genom den nu gällande röst beräkningen har utskottet dock afstyrkt all för ändring derutinnan. Såsom skäl härför har utskottet först anfört hurusom landstingen och stadsfullmäktige hafva det högst vigtiga uppdra