Aftonbladet – 3 maj 1867, sida 2

Article Image
Från Carlstad skrifves: Blomstermånaden? har i dag gjort sitt inträde der en stark nordostvind och en isande kyla, n när blommorna komma ligger ännu i framens sköte, ty våren synes ej hasta med att r göra sitt intåg. I går syntes flera fotgångare ga sig öfver isen på kanalen. — Sjöfarten. Från Lysekil skrifves den dennes: Ångbåtskommunikationen mellan Göteborg och römstad samt mellanliggande platser har nu git sin början medelst ångf. Strömstad och tortrafiken häremellan och Uddevalla snart koma att börjas af ångslupen Gullmarn. . Klarelfven bar i dessa dagar brutit sin boja hvad dess nedre lopp beträffar. Resande ån Elfdalen berätta att den ännu köres i Eksirad, och i Ny och Dalby socknar förblifver en körbar ännu i en eller annan vecka. — Göteborgs sjöfart. Under loppet af April lånad anlände från utrikes orter 241 fartyg, af vilka 56 voro lastade med styckegods, 44 med ll, 37 med kol, 14 med spanmål, 5 med salt, 4 red socker, 4 med mjöl, 2 med kaffe, 1 med irgträ, 1 med hudar, 1 med mursten, 1 med ;rnvägsvagnar, 1 med äpplen, 1 med skiffersten, med potates och 64 i barlast. Af dessa fartyg voro 106 norska, 70 svenska, 3 engelska, 9 danska, 9 holländska, 6 franska, hannoveranska, 2 oldenburgska, 1 preussare ch 1 hamburgare. — Björnjagt. Vermlands-Posten berättar: Den lika raske som lycklige björnjägaren Lars sarsson i Långflon, om hvars jagtälventyr vi örut berättat, fällde åter, i sällskap med tre anra jägare, den 16 sistlidne April en stor och acker björnhane. Under jagtsällskapets färd på ina skidor uppvädrades idet af hundarne, hvilka inder ett ihärdigt skall började krafsa undan nön vid en större sten, under hvilken nalle hade in vinterboning. Snön var 2!( alnar djup och sanska hård, hvarföre ingången måste sökas med lång stång, och det befanns vid denna underkning, att björnen låg på ett djup af 6 alnar inder snöns yta. Oroad af denna oväntade påtötning och störd af hundarnes ifriga skällande, sraflade sig björnen upp, så att en del af hufvudet blef synligt, men gled genast ned i hålet. Jägarne ställde sig nu i ordning, och då besten innu en gång stack upp hufvudet, träffades han ut ett väl riktadt skott och föll tillbaka. Nu börade jägarne att undanskaffa snön och, komna ill idet, funno de björnen liggande död. Icke itan mycken möda lyckades det jägarne att geom den trånga passagen hala fram nalle, som vägde cirka 20 lispund. — Kronofogden Dillmans balans. Godemännen i konkarsen hafva för borgenärerna framagt följande beriteise, med ledning af gäldenärens böcker och andra konkursboet rörande handlingar, samt de omständigheter hvilka dessutom öfver boets ställning och anledningarne till obeståndet kunnat lemna upplysning: Alt ordentlig bokföring öfver gäldenärens enskilda ekonomi saknas; att inkomster och utgifter under de sista 25 ären synas hafva blifvit antecknade endast i 3. k. kladdar, hvilka angående utgifterna benämnts ?Fulingar? och aldrig cummerats; att sådane upsatser för tiden derförinnan icke påträffats bland boets nu genomgångna handlingar; att, enligt gäldenärens beedigade stat, tillgångarne uppgå i värde till 35,596 rår 25 öre, hvaraf 16,225 rdr i fast egendom, och skulderna sammanlagda till 99,995 rdr 26 öre, hvaraf något mer än tvåtredjedelar äro af privat natut samt resten uppkommit genom förskingring af i tjensteväg uppburna medel; att, sedan af konkursboets tillgångar icke blifvit bestridda andra utgifter än som af borgenärernas beslut och konkurslagens föreskrifter varit föranledda, kassabehållning för närvarande utgöres af dels 1500 rdr på uppoch afskrifningsräkning i Mälareprovinsernas enskilda bank dels 59 rdr 82 öre hos gode männen, till bestyrkande hvaraf sammanträdesprotokoll och gränskade månadsräkningar bifogas; att f-stigheten den 21 nästlidne Mars undergått laga värdering dervid den uppskattats till 15,100 rdr; samt att, såvidt af oss kunnat utrönas, obeståndet har sin upprinnelse i en tidig skuldsättning dels före äktenskapet dels i och för detsamma, dels i förlusten på boställsbruk äfvensom svaga löneinkomster före tillträdet af kronofogdetjensten, i följd hvaraf stora skulder då redan besvärade gäldenären. De stigande inkomsterna, i stället att mana till omtänksam sparhet för beredandet af möjlighet att göra hvar man rätt, synas här, som ofta annorstädes, endast hafva än mer stegrat behofven och förhoppningarne, under det att den skuldsatte mannen icke egde mod att förtro hustrun deras undergräfda ställning eller ens att summera utgiftsposterna; kanske har ock den mängd af uppdrag, hvilka så i som utom tjensten varit Dillman ombetrodda, nog mycket inkräktat på den tid, som äfven tjenstemannen är skyldig att egna åt vården om sin egen ekonomi. Som sagdt: Summan af utgifterna togs aldrig i beräkning, endast de extra inkomsterna summerades årligen, och medium af deszmma utgör un der de sednaste 25 åren vid pass 2200 rår pr år. Lägger man härtill ordinarie löneinkomster, som kunna skattas till inemot 2800 rår pr år, så skulle årsinkomsterna under Dillmans kronofogdetid hafva utgjort omkring 5000 rår brutto. Afdrages härå kostnaderna för biträden, resor och dermed sammanhängande utgifter, så inses lätt att med en inre hushållning utan återhållsamhet intet kunde blifva öfrigt till räntor å skulderna än mindre till amortering, hvarföre ock de ökade skulderna årligen vuxit genom nya lån till betäckande af räntor m. m, Svårigheten att med en större kredit fylla stundens behof ledde till tiligrepp af allmänna me: del, och så blef af den föga bemärkta snöflingan till sist en olycksbringande Javin. Beträffande slutligen den omständigheten, hus ruvida gäldenären gjort sig skyldig till bedrägligt förhållande, annan oredlighet eller vårdslöshet mot sina borgenärer på sätt konkurslagens sS 128, 129 och 130 omförmäla, så alldenstund gäldenären redan undergår ransakning med afseende på brottsligt förhållande som uppbördsman, torde vårt yttrande nu endast böra afse gäldenärens förhållande till sina enskilda fo.dringsegare; och få vi, med afseende derå, äran upplysa att hvarken i boets handlingar eller el jest, oss veterligen, omständigheter hittills före kommit, som gifva oss skälig anledning till sär skildt ansvarspåstående mot gäldenären för brotts: lighet i detta afseende. — — En svensk dömd för mord i England. Nyligen hör af en engelsk jury fällts en dom öfver en svensk sjöman vid råmn Carl An. dersson. tilltalad för mord begånget å e mulatt James Marnchien ombord på ett skepp Raby Castle, hvilken dom ej är utan ein b: tankliga sida, alldenstund det eynes vara

3 maj 1867, sida 2

Thumbnail