Aftonbladet – 2 maj 1867, sida 2

sommer snart att visa sig. — Särskilda utskouet för jordbrukets angelägen. l heter har nu afgifvit sitt betänkande. Det är ganska vidlyftigt (91 qvartsidor) och innehåller en mängd statistiska uppgifter och redogörelser. Det sönderfaller i tre afdelningar, den första sysselsättande sig med en undersökning hurudan ställningen är, den andra behandlande orsakerna dertill samt den tredje framläggande förslag till de botemedel som utskottet anser erforderliga för afbjelpande af förhandenvarande olägenheter. Det är utan tvifvel denna sednaste delaf utskottets arbete, som af allmänheten motses med största nyfikenhet, och vi återgifva derföre här nedan de särskilda punkter, i bvilka utskottet sammanfattar sina önskninar och förslag. Utskottet förutskickar vid ramläggandet af sina förslag några ord för att förklara huru utskottet med hänsyn till dem fattat sin uppgift. ?Då gränserna för utskottets befogenhet ingenstädes finnas uppdragna? — yttrar härvid utskottet — ?men i nu förevarande fråga en mängd af de mest olikartade förhållanden ingå, befarar utskottet, att, om särskilda förslag skulle afgifvas i alla de delar, der ändringar kunde ifrågakomma med afseende å den nuvarande ekonomiska ställningen, torde utskottet löpa fara att anses ingripai samtliga de ordinarie riksdagsutskottens i grundlagen utstakade verksamhet. Dertill kommer, att flere af de frågor, t. ex.ibeskattnings-, banko-ärenden m. fl., hvarom utskottet tilläfventyrs skulle haft att framställa positiva ändringsförslag, redan hafva blifvit vid denna riksdeg af annat utskott behandlade och af riksdagens kamrar afgjorda på ett sätt, som åtminstone för denna riksdag icke står att ändra. Den långt framskridna tiden tillåter ej heller att i detalj ranska och för riksdagen föreslå de modikationer inom lagstiftningens flerfaldiga grenar, hvilka kunna anses i större eller miadre mån inverka på denn varande penningställningen. Med afseende å dessa omständigheter och synnerligen på grund af tvekan om vidsträcktheten af utskoltets uppdrag, har utskottet trott sig böra endast såsom önskningar i allmänna ordalag uttala de åsigter, utskottet hyser med afseende å frågan om medlen till afhjelpande af jordbrukarens finansiella förlägenhet, utan att hos riksdagen framställa några bestämda yrkanden. Derest de på sådant sätt af utskottet uttalade åsigter och önskningar af riksdagen hufvudsakligen biträddes och sedermera i underdånighet öfverlemnades till K. M:t, skulle en upplyst och för landets välfärd samt dess näringars förkofran nitälskande regering tvifvelsutan åt dessa önskningar lemna det afseende de kunna förtjena, på samma gång frön derigenom vore nedlagda till framställningar vid kommande riksdagar såsom initiativer i en mängd för den all männa välmågans utveckling vigtiga frågor. Då utskottet på sådant sätt uppfattat sin uppgift i fråga om medlen till afhjelpande at den nuvarande finansiella förlägenheten, anser det således för sig endast återstå att i korthet vidröra de grenar af lagstiftningen, i hvilka utskottet ansett särskilda önskningar, med afseende å den nuvarande ställningen, böra af utskottet uttalas?. ervid framställa sig, säger utskottet, i första rummet beskattningsförhållandena. I afseende å grundskatternas aflösning föreslår utskottet: 1:o att grundskatterna böra aflösas, och att ett oeftergifligt vilkor dervid torde böra blifva, att statsverket för all framtid tillförsäkras den inkomst genom deras kapitalisering, som det hittills af dessa skatter för sina behof hemtat; och synes det utskottet — i sammanhang dermed — som om denna säkerhet endast på sådant sätt kunde beredas, att aflösningssumman, i mån som den inflöte, öfverlemnades åt ett särskildt för valtande verk. Ett sådant är i utskottets tanke för närvarande att finna i allmänna hypoteksbanken, hvars åli gande således äfven kunde blifva att genom utlåning till jordegare, al hvilka fonden bildades, förvalta densamma i enlighet med de reglementariska föreskrifter, som kunde komma att städgas. Beträffande indelningsverket yttras: 2:0 att utskottet vid försvarsväsendets omorganisation förväntar den lindring och rättelse i förevarande hänseende, som kan och bör åstadkommas. Förhållandet med skjutsoch väghållningsskyldigheten ger utskottet anledning yttra: 3: , :0 att frågan om båda dessa jordbruket tryckande onera är af beskaffenhet att dess lösning oafvisvisligen bör kunna förväntas på ett sådant sätt, att bördan icke — såsom hittills — uteslutande hvilar på den i mantal satta jorden. I fråga om tiden och sättet för uppbörden föreslår utskottet: 4:0 att nu gällande uppbördssätt förenklas derhän, att alla de speciella afgifter och onera till stäten, — AA eme——————!