Aftonbladet – 29 april 1867, sida 3

Lördagens aftonplena. Första kammaren. Diskussionen rörande andra kammarens inbjudning att deltaga i dess beslut om hr Silje ströms motion i folkskolefrågan fortsattes. För afslag derå talade hrr Landgren, Björek och grefve Henning Hamilton, hvaremot hr G. Ekman förordade en skrifvelse till K. M:t med anhållan, att han måtte taga i öfvervägande, huruvida ej en framflyttning af språkstudier kunde ske emot utbyte af studier i naturkunnighet. Statsrådet Carlson, som derefter erhöll ordet, redogjorde för sin ställning till frågan i ett längre anlörande, som vi framdeles skola återgifva i sammanhang med de andra vigtigare yttrandena under denna debatt. Efter framställd proposition blef inbjudningen afslagen. Vidare föredrogos och godkändes utan diskussion statsutskottets utlåtanden n:r 73 och 74, om utbetalning förskottsvis af iöner åt statens embetsmän, indragning till statsverket af utarrenderade militieboställen m. m., samt nedsättning i tjenstemännes löner, indragning af embetsverk m. m. Uti utlåtandet n:r 75 hade utskottet afstyrkt begärda anslag för ombyggnad af hofstallen vid Röda Bodarne och å Blasiiholmen. På yrkande af grefve A. Sparre och frih. De Geer samt grefve C. G. Mörner, beslöts dock den ändring i utskottets hemställan, att kammaren för sin del beviljade de för ombyggnad af stallet vid Röda Bodarne begärda 11,500 rdr. Utlåtandet i öfrigt godkändes. I afseende på utlåtandet n:r 76 voro åsigterna delade. Utskottet hade tillstyrkt en skrifvelse till K. M:t, med anhållan att han, efter landstingens hörande om lämpligaste sättet för kronobrefbäringsskyldighetens ordnande, måtte till riksdagen göra nödig framställning i ämnet. Frih. af Ugglas, grefvarne Henning Hamilton, C. G. Mörner och E. Sparre ansågo den föreslagna åtgärden obehöflig och olämplig, dä föreskrifter i detta ämne för icke så länge sedan blifvit lemnade, och yrkade derför afslag, hvaruti äfven hr t illiehöök och grefve Ö. J. Mörner instämde, ehuru de erkände att ifrågavarande onus i många orter vore temligen tryckande. Grefve H. Wachtmeister, frih. Nordenfalk och hr v. Koch förordade utskottets hemställan, Pnäie de en ytterligare utredning af frågan beöflig. På framställd proposition blef dock utskottets förslag förkastadt. Utan diskussion godkändes samma utskotts memorial n:r 77, med förslag till voteringspropositioner, angående anslag till skyddstält samt skogsstatens aflöning; n:r 79, om anvisande af de i 63 regeringsformen bestämda kreditiv, samt n:r 80 och 81, med förslag till voteringspropositioner angående ersättning till hr H. Hansson få resa till riksdagen samt anslag till vattenaftappningar i de norra länen. Vid föredragning af statsutskottets memorial n:r 82, med förelag till voteringspropositioner i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande, anslag till fortsättande af statens jernvägsbyggnader, uppstod en liflig diskussion med anledning deraf, att utskottet uti första punkten (användandet af v:d denna riksdag för nordvestra stambanan beviljade medel) från nej-propositionen uteslutit den del af första kammarens beslut, som afsåg en anhållan hos K. M:t att låta förrätta ekonomiska undersökningar i fråga om trafiken å de alternativt föreslagna linierna för nordvestra stambanans sträckning genom Wermland. En sådan åtgärd ansågo hr Wern, Rydin, G. Ekman m. fl. inkonstitutionel, då 65 riksdagsordningen, beträffande stridiga beslut, i fråga om statsutgifter, bevillning eller riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, inkomster och utgifter, uttryckligen föreskrifver att båda kamrarne hvar för sig skola rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut Dessutom stode, enligt dessa talares j momenten i ett h samband med I idra, att utsk i ning af propositionen äfven ur denna synpunkt borde ogillas. Detta de båda mowmentens sammanhang bestreds af frih. De Geer, som icke kunde finna någon inre öfverensstämmelse dem emellan ega rum, då riksdagen i fråga om 1:sta