Aftonbladet – 27 april 1867, sida 2

etta fall uttala, de frivilliga skarpskyttares åsigter. Åtminstone hafva medlem: arne i den skarpskytteförening, som haft ättre tillfälle till öfning än måhända nåon annan i landet, för sin del uttrycklien uttalat sig för den oafvisliga nödvänigheten af en i lag stadgad folkbeväpning ned obligatorisk öfning för hvarje vapenör man, och vi förmoda, att de skarpkytteföreningar, som haft tillfälle till vida nindre öfning, icke skola jäfva denna åsigt. lan synes för öfrigt härvid hafva förbisett, tt då landets ungdom redan nu är beväingsskyldig, är frögan helt enkelt den, om, händelse af ett fredsbrott, denna ungdoms ramförande mot fienden skall vara liktyligt med dess framförande till slagtbänken och till nesligt nederlag, eller om man vill tt den skall kunna föras fram till seger ch ära. Det är ganske troligt att man vill det sednare; men må man då också komma ihåg, att om vi få krig, så få vi utt strida mot Europas bäst öfvade soldaer, och att ingen menniska med ringaste oegrepp i militära ämnen kan föreställa sig, att man kan med hopp om framgång mot dem uppställa oöfvade skaror, eller att den öfoing, som behöfves för att mäta sig med dem, kan vinnas endast genom skolexercis. Försvarsutskottet, som nu återfår till förnyad behandling flere af de vigtigaste dearne af sitt förslag, skall dervid. vi vilja hoppas det, så skyndsamt som möjligt söka atfinna någon utväg att sammanj mka de stridiga meningarne i afseende pu de linringar i indelningsbördan, som må anses kunna medgifvas, hvarefter, då ärendet iterkommer till kamrarne, det skall visa sig huru mycket allvar legat uti de löften som vifvits om beredvillighet till medgifvanden då eftergifter i afseende å indelningsverket beviljas. En skrifvelse till K. M:t är redan nu af båda kamrarne besluten, och det skulle vara högst besynnerligt om den i ke skulle beröra de mest maktpåliggande frå sor, som vid försvarsväsendeis ordnande iro att taga i öfvervägande. I går afton och i dag på förmiddagen hafva Kamrarne genomgått ett temligen be. tydligt antal betänkanden, dervid första kam. maren godkänt lagutskottets afstyrkande af föreslagna förändringar i kommunallagarne ifvensom ett förslag om skrifvelse till K. :t i skjutsfrågan. Andra kammaren har. likhet med den första, bifallit lagutskottets wfstyrkande af hr Hiertas motion rörande civiläktenskapet, äfvensom konstitutionsut. skottets afstyrkande af hr Dicksons motior om Öppen omröstnins i kamrarne och ut skotten. Motionen vann dock i kammarer ifligt understöd af många talare och der begärda återremissen skulle måhända bevil: jats om icke ett så stort antal ledamöter hade aflägsnat sig då kammaren klockan 11 på aftonen skred till votering. Nu utföll 55 röster för afslag å motionen mot 52 som ville återremiss. De båda grundlassändringsförlagen rö rande främmande trosbekännares rätt att be. cläda vissa embeten och valbarhet till riks. iagsmän ha nu äfven af andra kammaren örklarats hvilande. ——