Aftonbladet – 24 april 1867, sida 2

EEONOMISET. Under spänd väntan på det ?Särskilda Utskottets? betänkande: angående de betryckta jordbrukarnes ställning, och medlen att kunna förbättra densamma, her Dagligt Allehanda, uti en följd af artiklar under rubrik ?Jordbrukets nöd och hjelp?, kommit utskottet till hjelp åt.ninstone iden delen som skall ådagaläsga att nationen är uti en så ytterligt betryckt ekonomisk ställning, att hjelpen ej längre kan umbäras, den må nu komma från hvilket håll som helst. D. A. skyr icke att beteckna frågan såsom den svenska jordens konkursutredning?, och antager den intecknade skulden till 500 millioner rår, mot ett taxeringsvärde af 1775 millioner rår. Då emellertid denna ställning ostridigt är god och något måste göras för att försämra densamma, så uppgifver D. A. till en början, att taxerinzsvärdet för fastigheter å landet under år 1865 i jemförelse med år 1864 minskades med 42 millioner, och tillägger att ?sannolikt kommer år 1866 att ytterligare minska detta värde, och för år 1867, då ny taxering allmänt för eoligt bevillningsförordningar ega rum, torde minskningen komma att uppgå till 100 å 150 millioner rdr?. I denna händelse skulle ju den intecknade skulden i alla fail förhålla sig till taxeringsvärdet som 500 millioner till 1625 millioner; ett förbållande på hvilket man ej skäligen kan grunda någon farhåga att svenska jorden behöfde konkursutredas. Ytterligare reduktioner mäste derföre åstadkommas och ehuru D. A. på den ena spalten antegit den förestående reduktionen i bevillningstaxeringsvärdet till högst 150 millioner, känner tidningen sig alldeles oförhindrad, att på nästa spalt tredubbla denna siffra, men lyckas i alla fall icke att framte nägra siffror som skulle kunna berättiga till någon misströstan. D. A. yttrar: Frågan är endast huru mycket 1865 års taxering är för högt beräknad. Man har hört från olika delar af landet uppgiivas att emellan 25 å 33 proc. måste afprutas för att komma till ett sannt resultat af jordens rätta nuvarande värde. Om vi så!edes gå en medelväg eller reducera 1865 års taxeringsvärde med 29 proc., så blir detta värde 1260 millioner rdr.? Vi hade nyss med ledning af D. A:s förutsättningar ett förhållande emellan den intecknade skulden och taxeringsvärdet såsom 500 till 1625. Vi få nu deremot ett annat förhållande, eller såsom 500 till 1260 — och vi finna icke ens detta i någon mån böra föranleda till en sådan skef uppfattning som D. A. sökt göra gällande i afseende på svenska jordbruksnäringens förmåga att bära såväl räntan som dess andel uti oumbärliga skatter till statsverkets underhåll. För att emellertid göra af samtidens Svea en skräckbild tillägger D. A., att Päktenskapen aftagit, sjeltmorden ökats och utflyttningen till främmande länder tillvuxiv?. Avnorlunda var det förr i verlden, och året 1774 ställes i en jemförelsevis fördelaktigare dager än år 1865. Att spanmålsimport då för tiden var en nödvändighet såvida befolkningen ej skulle uthungras; att landet sedan 29 år saknade en fast myntfot; och att kort förut uti ett kungabref, med anledning af nöden i landet skrefs: Patt utom mycket annat en oförsigtig hushållning och lefnadsart under den framiarna tiden bidragit till det beträngda tillståndet i landet; och att 1771 års missväxt förvandl!at den förut ådragna fattigdomen i en näs.an allmän nöd?, hvarjemte tillades, att alla utvägar till rikets upphjelpande vore förgäfves med mindre de byggdes på förnuftig hushållning och sparsamhet?. Allt detta bevisar naturligtvis i D. A:s ögon ingenting, ty då år 1774 fanns tull å fläsk, ost och rågmjöl till 10, 11 och 13 procent af tullvärdet, så var allt förträffligt. Man hade dessutom året förut inrättat den första svenska diskontinrättning, hvarur lån mot borgen lemnades, och det — Å —.G——