Aftonbladet – 18 april 1867, sida 7

La Fe EE ff fe AF en UTRIKES. FRANERIKE. De krigiska förberedelserna fortsättas såväl i Frankrike som i Preussen samtidigt med de diplomatiska underhandlingarne, hvilka sistnämnda icke bedrifvas mellan dessa båda makter, som tvärtom iakttaga en försigtig tillbakadragenhet mot hvarandra för att ingenting kompromettera, utan mellan hvarderas representanter å ena sidan samt hofven i London, Wien, Petersburg och Haag ä den andra. Alla de makter, som undertecknat 1839 års fördrag, äro upptagna af rådplägningar om dem, och depeschvexlingen fortgår synnerligen lifligt; tidningen Patrie tror sig i anledniog häraf kunna föreäkra, att hufvudgrunderna för diplomatiens beslut snart skola vara uppgjorda. Samma tidning tror sig veta, aut engelska regeringen redan tillkännagifvit, att hon tolkar 1839 års fördrag i samma anda som kabinettet i Tuilerierna. Likasom man derför i Paris anser sig förvissad om .l Englands neutralitet, tror man sig äfven kunna räkna på Österrikes, om icke till och med på en allians, och Grammonts besök i Paris säges stå i samband med bklifvande underhandlingar bärom. Berättelserna om de franska krigsrustninl garna härröra till största delen från korI respondenter till tyska blad, hvilka kunna I ha särekildt för afsigt att framställa situationen så krigisk som möjligt, men då de icke kuppa vara heli och hållet gripna ur I hvften, meddela vi här ett par dylika skrifvelser derom. Til Augsburger Allgemeine Zeitung skrifver en korrespondent i Paris den 8 dennes: Fransia regering:n tyckes för ögopbiicket bloit vilja vinna tid att fullborda sina rustningar, hvilka bedritvas med största ifver; när förbered -Iserna äro färdiga, skall hon intaga en mera energisk hållning. Kejsaren har utsatt -premier för de privata gevärsfabrikerna, om de kucna leverera de beställda vapnen inom utsatt tid. I Brissacs vapenfabrik i Pateaux (straxt utanför Paris) arbeta för närvarande 1200 arbetare 15 timmar om dygnet, endast för att tillverka de sigtkorn, med hvilka de nya Chassepotgevären förses i de kejserliga arsenaleroa. Ai zrigsministeri.s mycket tillitsfulla språk vij sar sig, att han inom kort tid ämnar uppställa en stor armå vid Frankrikes östra gräns under ma:skalkarne Foreys, Mac Mehons oc. Montaubans befäl. Med Chassepotgevär skola tills vidare endast de trupper förees, hvilka komma att göra tiraljörtjenst, hvaremot de öfriga vibehålla miniggevären, hvilkas företräde består i, att de gå tre gånger så längt (?) som de preussiska tändnålsgevären. Bland de franska officerarne råder den största hänförelse för ett krig; detta är dock mindre händelsen med sjeltva befolkningen och lagstiftande kårens majoritet:? Ena annan korrespondent till samma tidning tror, att kriget skall utbryta sednast inom ivå månader samt att den storartade verksamheten inom alla den franska armens de: lar omöjligt kan missföretås. Tror Bismarck — säger korrespondenten — ait det är honom möjligt att utrymma Luxemburg, sö må han göra det genast; ty hvarje uppskof dermed skulle leda till demonstrationer i Fronokrike, hvilka kunde omöjliggöra eftergifier å Preussens sida tillförmån för freden. Tillåter deremot icke Preussens äre att utrymma fästningen, bör Bismarck icke förspilla den som hans motståndare vinner och som dessutom skall göra det lättare för denne att fanatisera Frankrike.? HORU-TYSKLAKD. Riksdegen höll i går sin s sta session och blef ännu samma middag af konungen hemvad med ett tål, hvars hufvudinnehåll ram i gårdagens blad meddelar. Vid slutomröstningen blef författningsförslaget i sin helhet antaget med de förändringer, som under den preliminära behandlingen deri blilvit gjorda, utom i fråga om rikedagsarvodena, der riksdagen vid sluts debatten frångick sitt förra beslut och med 190 röster mot 178 antog ett af Arnim fråmstäldt amendement, som gick ut på att i vället för den förändrade 32:dra punkten, som beviljade rikedagens ledamöter arvoden, införa följande med punktens ursprungliga lydelse öfverensstämmande paragraf: ?riksdagens ledamöter må som sådana ej uppbära någon lön eller ersättning.? Detta frångående af ett redan fattadt be-lut var troligen en följd af Bismarcks förklaring dagen iörut, att ban gjorde sitt qvarstannande vid ledningen af ärendena beroende af denna frågas afgörande i enlighet med regeringens förslag. Huruvida äfven amendementet om öfvergångsbudgeten vid slut omröstningen blifvit kullsla.et framgår ej tydligt af de hittills. ingångna underrättel telserna. ITALIEN. Enligt ett telegram från Rom skall en uppmaning till uppror med lötte om Curl baldis bistånd ha blifvit uppslagen på a: : hörnen patten till den 11 dennes. Bets iningen förböll sig dock lugnt. Teup; blefvo afsända för att bevaka gränsen. NORD-AMEBIKA. Innan kongressen åtskildes förkastade den ett af Thaddeus Stevens väckt förslag om en konfiskation i stor skala af de förra eydstatsrebellernas egendom och dess utdelande bland negrerna. En sådsn åtgärd skulle onekligen, seden kongressen ea gång gifvit södern eitt ultimatum, inneburit ett löftesbrott, och u7 deuna synpunkt betraktades den äfven af mejoriteten. Slafverifrigan synes nu ätven för den närmaste tiden ha spelat ut sin roll, och man tyckes från alla gidor önska lugn för att lösa andra vigtiga inre frågor, som under tiden fått stå tillbaka. Andra grupperingar af partierna börja äfven framträda. I detta afseende är följ nde yttrande af en korrespondent från Newyork till Kölniscehe Zeitung upplysande för ställningen: Kongressen har ajourneret sig, och det är godt. De trängande frågorna för dagen äro afgjora och slafverifrågan löst i det mensklioa framåtskrid.ndets anda. såvidt laopa