a RARE GL AE VAR 3 oh återigen andra, som förmena att samma ändamål n genom val af vissa organisationsformer kan vin-s vas med vida mindre uppoffringar än hittills. u ö 1 skottet anser sig med anledning häraf genast an böra uttrycka den lifliga öfvertygelsen, a äl ett skenbart men ej ett verkligt starkare s försvar än det närvarande kan ernås utan ökade r uppoffringar. Mer än väl inser det visserligen, att den börda, S svenska folket redan bär för sitt försvar, är ganska tung, fastän det likväl delar denna lott med: alla mindre nationer, som äro måna om sin sjelf-1 ständighet. Mer än väl fattar det vigten af spar-1 samhet i alla rigtningar, äfvensom att besparini gar, eller kanhända rättare sagdt ett lämpligare q f I f f; 8 Il t t 8 1 användande bör kunna ske i afseende på de anslag, som äro tillgängliga för försvarsväsendet. Lika väl förstår det, att en gräns finnes, utöfver hvilken uppoffringarne för försvarsväsendet ej få sträcka sig, nemligen hämmandet af nationalvälmågans utveckling, hvarigenom äfven möjligheten att bära sjelfva krigets kostnader förminskas. Men å andra sidan har utskottet äfven klart för sig, att de bördor en segrande fiende pålägger ett besegradt folk blitva mångdubbelt större, än det sednare under vanliga förhållanden skulle anse sig kunna uthärda. Öch det innebär då en verklig besparing att i tid göra de ansträngningar att förekomma detta, som ligga inom möjlighetens gränser, såvida man ej en gång för alla vill uppgifva hoppet om en framtida sjelfständighet: följd af det uppdrag utskottet af riksdagen erhållit, skulle det likväl ej allenast föreslå den förstärkning landtförsvaret bör erhålla för att motsvara sitt ändamål och de lämpligaste formerna för den ökade försvarsstyrkans sammansättning, utan äfven de härför erforderliga kostnaderna. Men en så omfattande uppgift kan utskottet, med anledning af den korta tid, det enligt den nya riksdagsordningen för sin verksamhet kan på räkna, naturligtvis ej vid denna riksdag lösa i alla sina enskildheter. Åtskilliga frågor äro dessutom af den beskaffenhet, att de vida lättare och bättre kunna utredas af K. M:t, än af representationen. Utskottet anger sig derföre böra inskränka sig, att tillstyrka riksdagen hos K. M:t underdånigst anhålla om beaktandeaf vissa hufvudgrunder, ät K. M:tsedermera öfverlemnande, att, i den mån dessa grunder gillas, med ledning deraf låta utarbeta detaljerade förslag. RR Sm att De till utskottet och kamrarne öfverlemnade motionerna rörande försvarsverkes ordnande äro till antalet 9, nemligen. från första kammaren friherre A. C. Razbs, samt från andra kammaren hr S. A. Hedlunds (tvänne), S. Nilsons, A. Reutercrovas, C. F. Ridderstads, A. W. Uhrs, O. F. Brunbergs och Per Nilssons. Deras imnehåll är i korthet följande: Frih. Raabs motion (n:r 16) åsyftar svenska armens uppbringande på krigsfot till omkring 130 å 140,000 man, hvaraf ungefär 100,000 man beväring, samt dessutom särskilda ersättningstrupper i depöterna och en organiserad landstorm. Säsom stam, hvilken skall stödja beväringen och möjliggöra mindre fordringar på dess krigsbildning, än på den fullt utbildade krigaren. börindelta armån bibehållas, dock så att det för rust-. och rotehällare må stå fritt att aflöna soldaten med bostad och kontant lön, eller allenast med stat och lön, i stället för torp med alla dertill hörande onera; tjenstetiden bör nedsättas till 6 eller 10 år, likväl med möjlighet af förlängning; befälets bostadsboställen böra utarrenderas för kronans räkning, samt:en del af båtsmanshållet förändras till infanteri; af värfvade armen böra garderna till fot indragas, men artilleriets och ingeniörtruppens styrka ökas i förhållande till fält armens styrka. Beväringsskyldigheten. utvidgas till allmän värnepligt utan friköp eller legning. rjemte beväringsklassernas antal ökas från 5 I, hvaraf 2 i depöterna; efter utgången ur beäringsåren qvarstår hvarje svensk man en viss tid i landstormen, för hvilken afskedade befäl och soldater jemte de frivilliga skarpskyttarne böra utgöra kärna. För krigsbildningens befordrande påyrkas införande i vidsträcktare mån än hittills af kroppsoch vapenöfningar såväli skolorna, som sedermera ökad öfning för såväl stam men som beväringen (den sednare under 30 dygn första och 20 dygn andra året), skarpskytterörelsens befrämjande, anordnande af årliga nationalmålskjutningsfester. m. m. Såsom medel att erhålla det för fältarmån erforderliga stora antalet befäl, föreslås medgifvandet för ett visst antal officerare att efter 6 till 10 års tjenstetid ölvergå på 8. k. half sold med förminskad tjenstgöring, men med rättighet till nedsatt pension; och för att öka befälets krigsbildning påyrkas det högre militärläroverkets utvidgande, så att det kan begagnas af ett vida större antal officerare af alla vapen, än hittills, inrättande af underofficersskolor distriktsvis eller åtminstone i Stockholm och Carlsborg, samt dessutom af särskilda regementsskolor för korporalers utbildande bland de approberade rekryterna. Slutligen påyrkas organiserandet i fred af armens intendentur och tross, tillökning af läkarepersonal, läkarebiträden och sjukvårdsmateriel, tillsättande af en ständig. svensk-norsk vapenkomitå, ändring på statens bekostnad af de frivilliga skarpskyttarnes egna gevär till bakladdningsgevär, prygelstraffets upphäfvande m. m. I hr Hedlunds ena motion n:r 22 framläggas l. grunderna till en förändrad organisation afsvenska armen. Densamma bör utgöras af allenast värnepligtige, samt indelas i ett första uppbåd på 125,000 man, som kan föras utom landets gränser, ett andra uppbåd på 120,000 man, som blott kan användas inom landet, samt en landstorm på 300.000 man, som blott användes inom provinsen. Då någon stam ej anses behöflig, indrages under en ötvergångstid af minst 10 år den nuvarande indelta och värfvade armen, med un dantag möjligtvis af en värfvad trupp för konungens uppvaktning eller såsom garnison ihufvudstaden; rustoch rotehållens torp återgå till hemmanen, såvida man ej föredrager att utarrendera dem för kommunens räkning; det lägre befälets boställen, till och med kaptensgradens, utarrenderas för länet, och öfriga boställen för statens räkning. Den allmänna värnepligten fullgöres inom 21—25 års ålder i första uppbådet, inom 26—30 års ålder i andra vppbådet samt inom landstormen till 45 eller 50 års ålder. Den behöfliga krigsbildningen förberedes genom öfuingar gymnastik, vapenföring och manöver, dels i skolorna, dels under åldern mellan 17—20 år två halfva dagar i månaden under sommartiden; re krytöfningen försiggår under första värnepligtsåret, och varar för infanteriet 30, för artilleriet 40 till 60 och för kavalleriet 90 dagar; derefter komma under de tre följande åren repetitionskurser på 10 dagar och under det fjerde en dyhk kurs på 14 dagar, den sednare atsedd för deltagande i ett större öfningsläger; vidare sammandrages andra uppbådet årligen under tvenne dagar till mönstring och öfning; landstormens öfningar äro frivilliga. Befälet inom första uppbädet är dels anstäldt med fast lön (från och med kaptensgraden uppåt), dels tjenande mot tjenstgöringspenningar; sammaledes underbetälet; för utbildande af såväl befäl som underbefäl finnes inom hvarje militärdistrikt en praktisk-teoretisk krigsskola samt dessutom i hufvudstaden en kri; högskola, förenad med gymnastiska centralinstitutet. Landet indelas i ett visst antal (förslagsvis 10) militärdistrikter. i det närmaste sammanfallande med länsindelningen; hvarje distrikt upp, tager en division af första och en af andra up båden samt har en särskild befälhafvare. Slutligen påyrkar motionären nedsättandet af en komitå, som till n riksdag skall utarbeta och framlägga en fullständig plan till landtförsvarets ordnande på ofvanstående grunder. Då motionären emellertid anser, att några omedelbara ätgärder böra vidtagas till förstärkande af rikets försvar, innan nämnda plan hinner genomföras, föreslår han: att den nu församlade riksdagen mätte besluta, dels införande af militärgymnastik i rikets offentliga läroverk för den manliga ungdomen, dels anordnande af förberedande öfningar för den sednare frän fyllda 17 år till beväringsålderns inträdande under minst 4 månader årligen med 2 halfva dagar i månaden, och dels upprättande af en landstorm från fyllda 25 till fyllda 40 eller 45 år på så sätt, a:t för hvarje härad väljes en öfverbefälhafvare (helst en indelt oflicer), som förer rullorna öfver manskapet och leder de frivilliga öfningarne m. m. d., i öfverensstämmelse med de frivilliga skarpskytteföreningarnes verksamhet. 1 sin andra motion n:r 23 föreslår hr Hedlund, att frågan om befälsoch underbefälsboställenas afkastning och värde må blifva med största möjliga noggrannhet, och så fort sig göra låter, utredd at en dertill afsK. M:t förordnad komite. Hr Sven Nilsson föreslår i motionen n:r 85 upphäfvande at indelningsverket, såvidt .det rörer åliggandet för viss jord eller lägenhet att uppsätta och utrusta manskap till armån och flottan, samt försvarets grundande på allmän nationalbeväpning. En stam bör dock finnas, hvilken, hvad mfanteriet beträffar, motionären föreställer sig organiserad ungefärligen efter samma grundei för närvarande Wermlands jägare, d Sn me mm Bram RR MA El mm Möt Et vn pr me fl it