Aftonbladet – 8 april 1867, sida 3

UTRIKES. Fö NA BIKE. Franska regeringen har gifvit ett nytt be vis på, att hon betraktar allmän omröstnin såsom grundvalen för den nya europeisk folkrätten, åt hvilken hon tagit till sin upj gift att förskaffa er ännunde, sedan trakte terna blifvit kullkastade. Den franska no som aflemnats till Porten, går, enligt un derrättelser från Konstantinopel, icke direk ut på, att Kandia skall afstås till Grekland utan förordar, att invånarne sjelfva genor allmän omröstning måtte få atgöra sitt öde Det är häraf lätt begripligt, att Frenkrik och Ryssland icke kunna förena sig om e kollektiv not; ty i Peter-burg afskyr ma allmän omröstning som pesten. En mängd petitioner mot förslaget til armåreorganisationen förberedas i departe mexterna. I Avrolles, Sens, Jo gny, alla Yoane-departementet, ja i sjelfva Auxerre hvarest kejsaren i början af år 1866 uttalad sin afeky för 1815 års fördrag, äro dylik petitioner dels redan undertecknade, del framlagda till undertecknande. Constitutionnel för den 4 dennes innehål ler en artikel om Luxemburg, hvilken doch icke är synnerligen egnad att förenkla frå. gan. Ehuru den officiösa tidningen gör rätt visa åt grefve Bismarcks språk med tillägg. att Frankrike icke har någon åtrå att hota Tysklands intressen eller angripa dess ära, förklarar han dock, att Frankrike inser hvad som är rätt och billigt, men att det icke vore hvarken rätt eller billigt att Preussen, efter att utan hinder ha gjort stora eröfringar, med afund skulle bevaka de obetydligaste förstoringar, som dess grannar skulle kunna önska, icke i sin ärelystnads, utan i sin säkerhets intresse. — Det tyckes med andra ord vilja säga: vi skola iuförlifva Luxemburg med eller utan er opposition. Emellertid är man i de officiella kretsarne i Paris mycket belåten med Bismarks språk, och blana allmänheten tror man atten hemlig öfverenskommelse blifvit gjord mellan kabinetterpa i Paris och Berlin. Aftonmonitören ger ytterligare fart åt dessa rykten genom at beledsaga öfversättningen af den preussiska konseljpresidertens ord med anmärkningen att de ådagalägga Bismarcks höga tänkesätt. ÖSTERRIKE. Ministerpresidenten baron Beust har åter nträffat i Pest, för att med de ungerska ministrarne öfverenskomma om en närmare begränsning mellan de särskilta mivistårerna på båda sidorna om Leitha. Jemte honom ha dit anländt ståthållaren i Galizien grefve Goluchowski och hofkanslern för Kroatien furst Kussevich. Agramtidningen Pozor innehåller en törklaring af grefve Ladislaus Psajacsevics, att nan jemte kärnan af den kroatisk-slavoniska nationen står fast vid den tusneåriga föreningen med Ungern och för Kroatien och Slavonien ej känner någon annan laglig organisation. Afven i Galizien är ett parti verksamt ör detta konungarikes införlifvande med Jogern. Redan på 1850 talet voro dylika träfvanden å bane. RYSSLAND. Man väntar i Petersburg och förbereder ig att med stora högtidligheter mottaga de leputationer från Serbien, Bulgarien, älvenom frän Österrikes slaviska provinser, hvilka vegifvit sig till Moskva, med anledning af len etnocrafiska exposition, som der inom sort öppnas. Petersburgs duma (municipalråd) har å en ocicie! sammankomst belutit att högtidligt mottaga representanterna ör d ssa folk, som Ryssland anser sig ha ationel rätt att efterhand annektera: de torartade festerna skola bli en demonstra ion i den:ryska panslavismens tjenst. Devutationernas ankomst uttydes naturligtvis äsom bevis på de slaviska folkens sympati ör tearväldet. Med. anledning häraf yttrar )pinion Nationale: ?Lögnsystemet forisättes sålunda: Den yska furstefamilj, som herrskar öfver asiaerna i Moskovien efter att ha utrotat den laviska stammer mel Veichselo och Injepr, inbjuder Usterrnikes och Turkiets laver att infinna sig till en förbrödringsfest ned henne i Moskva, den företrädesvis asiaiska och antislaviska staden. Härunder gger en grof historisk lögn, som i sig inebär en omätlig europeisk olycka.? TURKIET. Frankrike har i en ny not rörande Kandia öreslågit att göra öns qvarstannande under urkiets välde eller afträdande till Grekland eroende af en folkomröstning. Furst Michael af Serbien har blifvit på et mest smickrande sätt mottag n ar sulnen, som förärat honom Osmanie-orden i riljanter. Som. bekant hade turkiska regeringen i ebruari elter stora ansträngningar lyckats i ihop trettio kandiotiska notables (24 usel män och 6 kristna), som den 15 Mars träffade i Konstantinopel, der de blefvo rycket nådigt mottagna af sultanen. De kulle, efter samråd med den turkiska miisteren, uppgöra förslag till ett nytt ordande af förhållandena på Kandia. Men edan efter de första sammanträdena afgåfo de fem kristna ledamöterna, som alltid efunno sig i minoriteten, protest mot gil gheten af församlingens beslut. Huru föga ivillig hela resan varit synes deraf, att en f de kristna deputerade, vid namn Mariaki, vid affärden från Kandia kastat sig i