Aftonbladet – 6 april 1867, sida 3

a Vb Lb b RIKSDAGEN. Dagens plena. Första kammaren. Hr C. Ekman väckte motion om lämplig ändring af kammarens värmeledning till nästa års riksdag. Derefter föredrogs och godkändes bankoutskottets memorial n:r 17, med förslag till -voteringspropositioner i anledning af kamrarnes olika beslut rörande texten å bankens sedlar. I samma utskotts memorial n:r 18, i anledning af kamrarnes beslut rörande utskottets förslag om användande af 1865 års bankovinst, hemställdes i första punkten att kammaren, med frånträdande af sitt förra beslut, måtte förklara, att af 1865 års bankovinst 1 million aflemnas till riksgäldskontoret, men återstoden för bankens egna ändamål behållas. Denna hemställan understöddes endast af frih. C. A. Raab, hvaremot hrr Wallenberg, von Koch och frih. Silfversköld derå yrkade afslag, hvilket också blet kammarens beslut. Rörande andra punkten, der utskottet uppmanat kamrarne att fatta beslut i afseende på tiden, då 1865 års bankovinst skulle till riksgäldskontoret utgå, uppstod en vidlyftig debatt, hvarunder åtskilliga talare framkommo hvar och en med sitt särskilda förslag. Sålunda yrkade .hr Wallenberg att 1865 års bankovinst måtte inom utgången af år 1867 till riksgäldskontoret öfverlemnas. I denna mening förenade sig frih. Stjernblad, hrr Nordström, C. Ekman, frih. Bildt, hrr E. W. Nordenfelt och Landgren. Hr von Koch föreslog att af 1865 års bankovinst skulle till riksgäldskontoret öfverlemnas 600,000 rdr år 1867 samt 1,200,000 rdr under år 1868; äfvensom under sistnämnde år af 1866 års vinst 1,200,000 rdr. Hr Schartau förordade antagande af andra kammarens beslut i ämnet. Grefve C. G. Mörner åter ville, att af 1865 års besparade vinst skulle under loppet af år 1867 utbetalas 500,000 rdr, samt återstoden unde; 1868. Hävruti instämde grefve E. Sparre. ; Hr Hasselrot ansåg, i likhet med utskottet, att 1865 års bankovinst först under år 1868 borde öfverlemnas till riksgäldskontoret, och samma mening förordades af frih. CO. A; Raab och hr Rentersvärd. Sedan derefter hr ven Koch afstått från sitt yrkande, anställdes votering mellan hr Wa-lenbergs och grefve Mörners förslager, hvarvid det förra segrade med 51 röster mot 47. Äfven om tredje punkten, der utskottet förklarar sig icke kunna tillstyrka riksdagen att besluta om användandet af 1866 ärs bankovinst, visade sig stor olikhet i äsigter, i det Hr Wallenberg, med anledning al kammarens beslut om föregående punkt, yrkade att af 1866 års numera till siffran kända belopp måtte till riksgäldskontoret öfverlemnas en summa af 2 millioner rdr inom utgången af år 1868; och samma mening yttrades af friherre Bildt och hr Waern. Grefve C. G. Mörner föreslog att af 1866 års vinst aflemna 1 million rår under 1868, samt Frih. Stjernblad, att 1,500,000 rdr måtte efter fullmäktiges bepröfvande under år 1865 till riksgäildskontoret öfverlemnas. För bifall till utskottets framställning talade hr Renotersvärd, grefve E. Sparre, frih. C. A. Raab, frih. Sprengtporten samt hr Schartau. Mellan dessa olika åsigter kunde icke skiljas utan dubbla voteringar, hvarvid först till kontraproposition antogs hr Stjernblads förslag medl: 52 röster mot 43 för hr Wallenbergs, hvarjemte i hufvudvoteringen likaledes hr Stjernblads förslag segrade öfver utskottets hemställan med 57 röster mot 39. Mot beslutet reserverade sig frih. Stael von : tolstein, frih. C. A. faab och frih. Sprengtporten. Andra kammaren. Sedan kammaren i föregående plenum bestämt, I hvilka statsbidrag vid denna riksdag skola beviljas för väganläggningar m. fl. dylika företag, företog kammaren nu till behandling statsutskottets memorial n:r 47, innehållande stadganden och vilkor för dessa statsbidrag, och bifölls detta utlutande till alla delar. Likaledes genomgingos och biföllos utskottets utlåtanden n:r 48—52. Öfver utlåtandet n:r 48, der utskottet tillstyrkt bifall till väckta motioner om förlängd räntefrihet för det lån som beviljats till utdikning af siöarne Tjurken, MNälfvelsjön uppstod en kort diskussion, under hvilken hrr Ola B. Olssan, Jöns Pährseson, Bergström m. fl. talade förl, afslag, hrr Mierta, Erik Ersson m. fl. för bifall ls j n till utskottets förslag, hvilket ock blef kammarens beslut efter votering, som utföll med 97-ja mot 53 nej. Afven biföllos sammsrutskotts utåtanden n:r 55 och. 56 utan diskussion. Der-g emot uppstod en ganska lifvad debatt öfver samg ma utskotts utlåtanden n:r 57, der utskottet af-l!q styrkt. bifall till väckta motioner om återinlösen l q för statens räkning af den plats i dordvestra hörnet af Carl XHII:s torg, som K. M:t öfverlåtit )s ill ett bolag för uppförande af en atelierbygg-a nad. e Hr Grafström, som väckt motion i ämnet, t sökts visa ohållbarheten af utskottets motiver f f v 2 och yrkade afslag å utskottets förslag. sir Jöns Pährsson, anförde 77 R. F. för att visa att det regeringsbeslut, hvarigenom denna taten tillhöriga plats afhändts staten utan rikslagens hörande vore grundlagsvidrigt. Han hade j ck till konstitutionsutskottet inlemnat anmärking mot vederbörande statsrådsledamot och be1t dagade svenska folket, om ett sådant beslut ua kulle af denna kammare lemnas utan anmärk-la ing. Han tog sig derföre friheten föreslå attjls lenna kammare skulle besluta en skrifvelse tilll) (. M:t med uttalande af sitt ogillande af detta lg veslut. Hr Hörefeldt gillade det resultat, hvatill ut1; kottet kommit, men ej de motiver hvarpåut-1t kottet grundat sitt förslag. I t Hr Sierta ansåg, att då det är så ondt omlg ämpliga platser för statens byggnader, vore det la ck skäl att för framtiden reservera ifrågavarande h Mats, äfven om det icke kunde ske utan uppoff-!h ingar. jE Hr de Mar yrkade återremiss i syfte att ju-k titieombudsmannen skulle förständigas instämma ill vederbörlig domstol, som talaren ansåg vara ly Stockholms rädbusrätt, den konungens rådgifvare, I n om kontrasignerav det regeringsbeslut, hvarige-h iom nu ifrågavarande piais afhändts staten. lå Hr Lemeben ansåg att frågan, om rege-lu ingen riktigt förfarit i denna sak, icke nu borde q litva föremål för öfverläggning, utan borde den y rågan uppskjutas till konstitutionsutskottet inlv