Aftonbladet – 6 april 1867, sida 3

UTRIKES NORD-TYSKLAND. Vid behendlingen af punkterna om handeln och sjöfarten kom äfven frågan om tyska flottan på tal i parlamentet. Medan Meier från Bremen talade för en kraftigt utvecklad sjömakt, varnade deremot Cha peauronge från Hamburz för ett underskattande af kostnaderna, liksom Schleiden från Altona endast önskade en så stor marin som vore tillräcklig att försvara kusterna; för den tyska handeln på främmande verldsdelar vore en örlogsflotta öfverflödig, om ej rent af skadlig. Emot de båda sednare talarne uppträdde krigsministern von Roon (tillika marinminister) och sökte visa att handelsoch örlogsflottan äro nödvändiga för hvarandra. Weber, från Stade, ville att Tyskland äfven skulle skaffa sig kolonier. Verlden vore visserligen redan utskiftad, men man borde dock alltid hålla möjligheten öppen för sig. Konungen af Holland kunde ja en vacker dag få det infallet att eälja Nederländerna till Tyskland, liksom han i dag säljer Luxemburg till Frankrike. Då finge Tyskland fullt upp med kolonier. Duncker, från Berlin, talade för den tyska svart-röd-gyllene flaggan. Förslaget, hvars bestämmelse äfven i denna del antogs, stadgar en svart-hvit-röd. Man tror i Berlin att riksdagen nu skali påskynda sina förhandlingar så att författningen kan vara antagen och riksparlamentet hemförlofvadt till påsk. Debatten öfver den vigtigaste ef förslagets återstående punkter, den om krigsväsendet, skulle i onsdags taga sin början. NORD-AMERIKA. De af Förenta Staterna inköpta ryska besittningarne i nordvestra Amerika, som, enligt Ritter, hålla 24,000 qvadratmil i areal och bildas af Klippbergens nordvestra utsprång, äro fulla af höga snöberg och vulkaner samt i dalarne och på kustbergens sluttningar tätt skogbevuxna; den vestra kusten är utskuren at en mängd fjordar, ut.nför hvilka ligger Prinsens af Wales och Georg den 3:dj:s erkipel. Det var kosacken Dschenew, som 1728 upptäckte Behringssundet, och först 80 år sednare blef detsamma närmare utforskadt af den man, hvars namn det bär. Vulkanerna äro till en del betydligt höga och fjordarne talrika, men ännu temligen obekante. Klimatet är ganska mångfaldigt — vexlande efter landets vågräta uch lodräta sträckning mellan isothermerna 7 och —5 — men på det hela betydligt milda,e än de amerikanska och asiatiska östkusternas under samma bredd. Den nordvestra kusten her ända upp till Aljaschka relativt blida vintrar och svala somrar med ymnigt rego, ett kustklimat, som är i hög grad gyansamt för trädvegetationen, ehuru det icke längre medgifver fruktodling. Bland: de 65 å 70,000 invånarne äro koappt 700 ryssar, alltså knappt hvar 100:de person, och 1500 äro af blandadt ryskt och indianskt blod. Af indianerna äro endast 15,000 underkufvade; resten utgöres af kringirrande nomader. På östra hälften af halfön Aljaschka eskimåer och på de vestliga öarne 2500 aleuter. Den ryska regeringens säte, Nya Archangelsk, sora ännu för 20 år sedan icke hade fullt 850 invånare, räknar nu 2200 Af landets rikedom på trävaror och pelsverk hafva ryssarne visserligen dragit nägon fördel, se dan de finga ned platser derför vid Amur, men det har eljest varit dem mer till tunga än gacn. Ameiikas nordvestra kustländer hafva ända till de sista åren t alldeles isclerade från verldsbandeln, oc: med afseende på den härutinnån inoträdda förändringen är året 1867 epokgörande. I medlet af Januari var med ängtartyget Colorados ankomst till Shanghai en regulier förbindelse öppnad mellan nordöstra Asien och nordvestra Amerika, och ungefär samtidigt skulle ångfartyget Great Republic, om 4000 tons, afgå från San Francisco till Shanghai och andra kinesiska hamnar. Telegrafens läggande mellan Asien och Amerika har, enligt en telegrafbolagets berättelse, redan fortskridit ända till New-Westminster i britiska Co