Aftonbladet – 6 april 1867, sida 2

SKALLHUSCD;, CH annan CCl — CRet an at de ledning — genom den direkta beskattninjä gens förhöjning, och slutligen vill man — d. v. 8. statsutskottet vill — uppdraga åt riksgäldskontoret att anskaffa resten af hvad som behöfves genom upptagande af lån på korta förfallotider, mot obligationeri svenskt myat. Både öfverläggningarove och besluten ilre första kammaren rörande tullförhöjningarne st ådagalade att majoriteten inom denna kam-sk mare är benägen att genom dessa kombi-si nerade utvägar för ögonblicket komma ifrån ke förlägenheten. in Öfverläggningarne om samma ämne i anbi dra kammaren ådagalade hos majorite-rc ten der en lika gtor obenägenhet mot dellu då å bane varande indirekta skatterna, som d mot förslaget om brännvinsskattens förhöj-kt ning och en förhöjning af de direkta skat-bi terna. Dessa omständigheter, i förening g: med det afgörande inflytande som hr Lind-re ströms framställning påtagligen utöfvade på 2: kammarens beslut, visa tydligt nog, att mavi joriteten inom denna kammare anser lämp-g; igare att genom ett konseqvent vidhållande ts af grundsatsen att jernvägarne böra byggas!n med lån, man bör med ens reda statsfi-ti nanserna och undvika landets betungandelr: med förhöjda skalter. b Frågan är nu, hvilkendera kammarens åsigt e som skall blifva riksdagens beslut. Otvif-l2 velastigt är, att om den starka majoritet, ö som i första kammaren voterat de förhöjda tullsatserna, vidblifver sin åsigt, och omlf: denna majoritet vid blifvande gemensamma jg n voteringar understödjes af samma minoritet, g som i andra kammaren voterade för de hö-li gre tullsatserna, så har första kammarens åsigt en gifven majoritet för sig inom riksdaf gen. En annan fråga är dock huruvida det l1 är lämpligt och klokt att genomdrifva ettfi sådant beslut och att genomdrifvå det påld detta sätt. a De två vägar, som man har att väljalg emellan, erbjuda obestridligen båda sinals stora olägenheter. Vid valet dem emellan r gäller det att väga olägenheterna mot hvarandra. 1 Tanken på ett nytt. utländskt lån måstelg naturligtv:s i närvarande stund möta stora jn betänkligheter. De svenska papperens kurs f i utlandet har uppenbarligen lidit genom lv dessa tätt på hvarandra följande lån-ope: l rationer, hvilka till antalytterligate förökats o derigenom att det sista lånet sönderplottrats t och kommit vid flera olika tillfällen i mark-ö naden. Lika klart är, att upptagandet aflk ett nytt lån äfven detta är icke kan varaln egnadt att förbättra detta ledsamma förhål-k lande, och att följaktligen det lån, som nuls kunde sökas, ej erhålles utan mot temli ls d t å ) P h D gen betungande vilkor; hvaremot man hopfan att några års afbrott i länandet skulle öja de svenska papperens kurs, och göra det möjligt att framdeles, om något ytterligare lån för jernvägsarbetenas fortsättning ifrågakomme, erhålla detta på fördelaktigare vilkor. Många inflytelserika män inom riksdagen äro af dessa skäl afgjordt emot hvarje tanke på utländskt lån och anse ett sådant böra till hvad pris som helst undvikas. De-t ras mening har, såsom vi sett, gjort sig gäl-t lande i första kammaren. f Men de medel, genom hvilka ett utländskt If lån till jernvägsbyggnaderna skulle undvikas, nemligen skatteförhöjningar och upptagande af korta lån på den inhemska marknaden, sakna visserligen icke heller. sinal1 betänkligheter. Det kan med skäl ifråga-o sättas huruvida den närvarande konjunktu-r ren, då näringslifvet i landet obestridligenn är tryckt, kan anses vara väl egnad att på-lt lägga nya skattebördor. Och likaledes t kunna starka tvifvelsmål uppstå huruvidalh det kan vara välbetänkt att låta staten uppträda såsom konkurrent på penningmarknaden för att draga till sig en icke obetydlig del af det lediga kapital, som eljest kunde såsom förlag tillgodokomma näringarne, hvilka just klaga öfver bristen på sådant. lv Vi hysa för vår del den förhoppning, f att det finansiella betrycket verkligen kulminerat, och ait en bättre tid börjat randas, särdeles till följd af spanmålsmarknat dens för vårt jordbruk fördelaktiga ställning; men det kan väl befaras, att om man försöker att på mindre än två år från landet upphemta, utöfver de vanliga skatterna, ett belopp af 12 mill. rår dels i förhöjda skatter, dels genom upplåning af medel, som undandragas näringarne, så anstränger man derigenom de mattade krafterna på ett sätt, som kan i hög grad fördröja ett återinträdande af normaltillståndet i vårt nä ringslif. En annan sida af saken är den: skall man verkligen lyckas att genom de förhöjda skatterna erhålla de medel som manb påräknat? Stora tvifvelsmål uttalades i detta afseende inom andra kammaren med hänse-, ende till de ivdirekta skatterna. Vi erinralf i detta hänseende än en gång om hr Lind-b ströms för klarhet och logisk bevisföring utmärkta anförande. Denne ledamot visade, att starka anledningar förefunnos, att en god del af 1868 års förbrukning af artiklar, som skulle dråbbas af de förhöjda tullsatserna, komme alt förtullas redan innevarande år, för att tillgodonjuta den lägre tullsatsen. Manf skulle derigenom gå miste om den påräknade vinsten al förhöjningen af tullinkom-g sterna.. Dertill kommer att bränvinsbrän-b ningen redan med den nuvarande skatten f visat benägenhet att minskas, och att det)d är starka anledningar befara, att den skall nedgå än mer, om skatten ytterligare för-!t, höjes. Vi ha städse tillförene motsatt osslte den förhöjning af bränvinsskatten som nulej äter blifvit bragt å bane, och de skäl som sl förmått oss dertill, ega i vår tanka fortfa-5t rande sin giltighet. Vi tro, att man i afseende ä bränvinsskatten gått så långt klokheten tillåter att gå. Gör man sig sakersi till öfverdrifter, blottställer man sig för två k vådor: missbruk och reaktion. Båda kunna te här lika lätt hota. Det är föröfrigt förhållandet med alla indirekta skatter, att deras afkastning beror på folkets konsumtionsförmåga. Denna skall ofelbart minskas om man på samma gångd pressar folket hårdt med skatter och vidtaså ger åtgärder genom hvilka man bidrager att hålla näringslifvet nere, hvilket skullelyc blifva fallet genom betydande upplåningar för statens räkning på den inhemska mark-m naden under närvarande konjunktur. Detta allmänna skäl bör äfven mana till varsamhet med afseende å di belonn man honnagl!