Aftonbladet – 3 april 1867, sida 3

(nsändt.) Har svenska folket religionsfrihet? Om man nu för tiden till någon ställer denma fråga, får man vanligen se en myceket förvånad uppsyn, en min, som betyder ungefär det svar en person en gång gaf i studentexamen då examinatorn frågade, honom hans namn: Jag svarearicke på så lätta f-ågort. Om man nu som tillbörligt är medger att frågen är enkel, men ändock är enwvrägen aft få ett bestämdt svar, om ej för npat, än för att kollationera åsigt r, så avaras det: Ja nuturligtvis ha vireligionsfrihet, och till skä: ges alltid, att, såsom man uttrycker sig, ingen numera forföljes för gina religion. Hvar ech en har frihet ej blott änka, hvad han någonsin behagar i religiösa ämnen utan äfven att bekänna hvilken religion kan vili, icke blott hvilken kristen religion han vill utan till och med om han behagar den mosaiska.? Anser man emellertid religionsfrihet bestå i rättighet för hvem som helst att bekänna hvad religion han behsgar, så må man dock medge, att hon ej är fullständig, så länge man endast har frihet at: välja