Aftonbladet – 30 mars 1867, sida 3

RIKSDAGEN. Gårdagens aftonplena. Första kammaren. Fortsattes och afslutades behandlingen af sjette hufvudtiteln. Utskottet hade i 22:dra punkten mom. a) till. styrkt ett anslag af 6000 rdr att utdelas såsom prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårds: produkter, sädesslag och andra jordbruksalster. Hr Odelberg önskade att härvid få tillagde orden: äfvensom till öfrige med allmänna landtbruksmöten förenade kostnader?. Sedan hr Arrhenius deremot talat för bifall, begärdes votering, då utskottets mening segrade med 58 röster mot 9. I mom. b), der utskottet tillstyrkt 3000 rår till årliga täflingsmöten i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö med gödboskop, smör ost äc. önskade frih. Ugglas att orden uti städerna Stockholm, Göteborg och Malmö? skulle utgå, men punkten bifölls oförändrad på yrkande af hr Weern. Angående 27 punkten, rörande anslagsförhöj ning till teknologiska institutet uppstod någon diskussion. I motsats till utskottet föreslog hr Lagerstråle att förhöjningen skulle uppföras på ordinarie stat, och i anledning deraf yrkades återremiss af flere talare, hvilka dock sednare derifrån afstodo, med undantag af hr C, Ekman och frih. Bildt. Sedan emellertid hr Lagerstråle talat förrent bifall och vunnit understöd af grefve Henning Hamilton, hr Wern och grefve C. G. Mörner, blef utskottets förslag godkändt. Likaledes biföllos de i 28:de och 29:de punkterna tillstyrkta anslagen för Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, och slöjdskolan i Stockholm. I 30:de punkten hadeutskottet deremot afstyrkt motion om 4500 rådrs anslag till utvidgande af tekniska skolan i Borås med en slöjdafdelning i ändamål att meddela fabriksidkare och hand.verkare m. fl. praktisk bildning med afseende på ortens hufvudnäring. Härom uppstod en liflig öfverläggning, hvarunder frih. Bildt förklarade sig gerna ha velat understödja förslaget, om han trott detsamma uppfylla det dermed afsedda ändamålet, men att han nu icke kunde lemna sitt bifall till ett förslag, som saknade fullständig utredning och tycktes vara framlagdt på rak arm. Härpå svarade motionären, grefve E. Sparre med frågan: hur vet han det? Tal. fann det dessutom härdt att bli beskylld att ha framkommit med lättsinniga och på rak arm uppgjorda förslager, ehuru han sjdt i samråd med skolstyrelsen utarbetat fullständiga planer, samt ansåg otillbörligt att tillvita en representant för sådant, då man påtagligen icke egde något begrepp om saken. Frib. Bildt åter ville icke lägga någon synnerig vigt vid grefvens hetta, utan tillskref den hr srefvens värma för den sak han försvarade, hvarpå åter grefve Sparre genmälde, att han måhända icke vägt sina ord precist på guldvigt, men tillade skämtande att detta icke heller vore lämpigt såvida ej kammarens öfverläggningar skulle ifva alltför tråkiga. Tal. ansåg för öfrigt nödvämdigt att bibringa de mekaniskt skickliga arvetarne något begrepp om smak, och att deras samla rutiga historier? icke passade för vår tid. et hade på tal. gjort ett smärtsamt intryck att ;e just representanterna för Stockholm och Göteorg, sedan de väl hunnit kafva åt sig? hvad le önskade, uppträda mot det lilla Borås och vägra detta ytterst ringa anslag för uppmuntranle af en industri, som utgör en stor befolknings mfvudsakliga näringskälla. Tal. hade icke veat instämma i hr Weerns reservation, emedan van ansett grannlagenheten fordra att icke öfrerfalla regeringen? med sådana anspråk. Hr Wern talade varmt för antagande af sin ervation, der ban tillstyrkt en skrifvelse till