Aftonbladet – 20 mars 1867, sida 3

ett sådant yrkande, bör jag gifva nägra skäl der för och skall så äfven göra i möjligaste korthet dervid alldeles förbigående den stora misshus hållning, som råder med de till befälets under håll anslagna boställen. Härofyan är anfördt huru indelningsverket — roteringen — upprättades med den högtidlige försäkran, att den jordbrukande allmogen, emo åtagande deraf, skulle då och i all framtid blifva befriad från utskrifningar, värfningar och för dubblingar, och att rusthållarne för sig, sins sventjenare, drängar och pojkar tillförsäkrats enahanda befrielse. Dessa löften brötos likväl af K. M:t och kronan vid det första krig, som utbröt efter deras afgifvande. Ja, exempel kunna till och med anföras; att de, å samma sida, öf verträddes redan innan krigets utbrott. Det for dras icke vidsträckt kunskap i vår historia, föl att veta det Carl XII, vid början af sina krig, befallde uppsättande öfver hela riket af så kal. lade tremänningsregementen, som skulle bildas derigenom, att tre rusthåll uppsatte en ryttare och tre rotar anskaffade en soldat. Redan 1702 utfärda: des befallningar om omsättande, efter samma grunder, af fyroch fonmänhingåreremem enten. Huru litet de förbindelser, som blifvit gifna allmogen, aktades, derpå må anföras bland otaliga exempel ett enda. Rusthållarne vid Smålands rytteri anbefalldes nemligen, genom k. resolution, daterad Stralsund den 20 Mars 1715, att utbetala ryttarnes innestående löne , icke till dem; utan till regemåntets kompletterande och beklädnad, samt måste in natura uppsätta 50 man till annat regementes kompletterande. Under hela den tid som förflutit, sedan denna försäkran gafs allmogen på de indelta heramanen, har den, under många former, blifvit bruten; menjag vill vända mig ifrån dessa sorgliga blad i vår historia, emedan jag anser mig med det anförda hafva visat, Jatt indelningsverket icke ens höll sitt första prof och är öfvertygad, att ingen lärer vilja påstå att I det, efter:sin lagliga gräns, motsvarar nutidens tl kraf. Ser man på rikets gränser, sådana de ya: Irit. och sådana de äro, finner man, att de, sedan deras försvar uppdrogs åtindelningsverket, hafva undergått förändringar, som åtminstone ej tala till denna inrättnings fördel. Vårt fädernesland I har nedsjunkit från att vara en makt, som kunde lägga betydande ord. i. Buropas rådslag, till en tom Inu är utan önskan att deltaga i lösningen af de tvistefrågor, som upprört eller hota att uppröra andra delar af Europa, ehuru dessa tvistefrågor l nära berört och kunna komma att ännu närmare beröra dess dyrbaraste intressen. . Emedan de kostnader jordbrukaren får vidkännas för den indelta armens upprätthållande icke synasi statsräkenskaperna, har det blifvit antaget som en nästan obestridlig säts, att denna armå kostar litet eller nästan intet. Det är förhållaridet med detta som med de flesta jordbrukets onera — det synes icke, men det kännes desto mer. Det må tillåtas att: tillse hvad denna -)så Kallade billiga armå kan kosta landet, efter Jen ingalunda för hög beräkning. Uti statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket utaf IC. Grill upptagas beridna ochafsutna kavallerirusthåll till 7609 och båtsmansrusthåll till 2292 Inummer, gamla och nya ordinarie. Infanteriet till 23,368, eller sammanräknadt 33,269 nummer. Det möter icke särdeles svårighet att förslagsvis Tberäkna den kostnad, som drabbar hvarje roteradt nummer; ty den består i karlens aflöning, som, utan anslag af staten eller afkortning på Jandra onera, måste bestridas. Jag antager denna I kostnad vara temhgen lika öfver hela landet och vill derföre upptaga den till samma belopp som allmänneligen betalas till soldaten i min ort, der en stor del af indelta manskapet icke har torp, utan tager sin lön antingen kontant eller ispanmål. Den utgifves eller beräknas vanligast till 100 rår. Detta gör för -23,368 nummer en summa af två millioner trehundra trettiosextusen åtta hundra (2,336,800) rdr rmt. Man bör kunna antaga rustningen för hvarje nummer, öfverhufvud, medföra en lika kostnad, utöfver de dertill anslagna räntor; ty enligt indelningsverket, skulle rusthållarne anskaffa karl, för att slippa utskrifning, och underhålla rustvingen med de räntor, som dertill anslogos. Om kostnaden är större eller mindre pr nummer än roteringen, så är deri en orättvisa, som icke talar för inrättningens bibehållande. Man kan -likväl, utan fara för misstag, antaga, att rusthållarens tillskott ut öfver räntorna, betydligt öfverstiger rothållarnes hela utgift. Jag har visserligen hört, att rusthållen, på vissa orter, ha fått sig anslagna så rikliga augmentsräntor, att endast dessa räcka till rustningens bestridande, ja, till och med lemna öfverskott, så att rusthållet i det fallet är skattefritt och någon gång förtjenar på rustningen. Förhållandet är emellertid icke sådant öfverallt och åtminstone icke i Skåne, som är så hårdt betungadt med rustning, att den öfverstiger rustningskostnaden många gånger de dertill anslagna räntor, och augmenten äro antingen inga eller så små, att de, såsom bidrag, icke ha någon betydelse. Jag anser mig således kunna antaga, attrurthållarnes kostnad, utöfver räntorna, öfver hufvud i hela ländet uppgår till 100 rår pr nummer, hvilket utgör en summa af 990,100 rdr. Således uppgår den utgift, som årligen, utan ersättning eller vederlag, drabbar jordbruket för indelta armåns underhåll, till en summa af omkring tre millioner trehundratjugosex tusen niohundra (3,326,900) rdr eller nära 50 procent mer än hela allmänna bevillningen, hvilken, pr medium, för åren 1863, 1864 och 1865 uppgått till 2,745,400 rdr rmt. i Mot dessa uppoffringar borde jordbrukaren och hans folk, kontraktsenligt, vara befriade från personlig krigstjenst, men så hvarken har det varit, ej heller är det för närvarande, ty han mäste deltaga i allmänna beväringen, som ej är annat än en Skning fastän under olika benämning. Få vi krig, kan det hända och måste ända, att bonden, om han, såsom ofta är fallet, är i. beväringsålde.n, skickar sin dragon eller soldat samt jemväl går dn tillika med drängen i fält, samt, såsom det skedde 1848, fastän vi ej då hade krig, betalar krigsrustningskostnader lika med . öfrige skattskyldige, som befria sig med denna afgift. Sådan har följden blifvit af den vishet, som uppenbarat sig ien inrättning, hvarigenom det blifvit ålagdt jorden att försvara folket, i stället för. att, folket bör försvara fosterjorden. Dessa bördor, som tynga jordbruket äro tunga, men de blifva ännu tyngre till följd af deras ojemna fördelning. Jag vill ej trötta med anförande af många. tillgängliga exempel, hurusom den ene ET ser nästan hela afkastningen af sin jord ätgå till en dryg rustningskostnad, under det den andre ..på !ira gadt och stundom bättre hemmen, ee alluvcs fri från sådana utgifter; men deremot önskar jag få fästa uppmärksamheten på, huru olika fördelningen af den prisade indelningen är gjord mellan särskilda provinser. : Kavalleriet är sålunda fördeladt, att od hvarje 100 hela hemman utrustar Malmöhus än 25 hästar, Kristianstads län 24, Jemtland. 21, Örebro län 11 och så vidare nedåt, så att tre län icke utrusta en hel häst på samma antal hemman, samt 11 län, deribland Östergötland, alldeles ingen. Af manskap håller Blekinge län ett och ett halft nummer pål! hemmanet, Dalarne, Jemtland, Norrbotten, : Wermland och Gefleborgs län omkringtrefjerdedels nummer på helt hemman, somliga län en man på fyra hela hemman och Halland blott en båtsman på hvart 8:de hemman. I förhållande ; i 1 1 till folkmängden är skilnaden så stor, att i Upsala län tillhör hvar 70:de person krigsståndet,t hvaremot i Halland blott hvar 312:te invånare är båtsman. Öfver hela riket tillhör omkring hvar 107:de invånare indelta armn och flottan. Det är ej lätt att finna några rimliga skäl för denna olika fördelning. Skulle man tilläfventyrs hvad angår kavalleriet anföra, att Skåne, som ! har största antalet, lämpar sig bäst för dess un-)1 derhåll och att det der bäst kan användas, så lj lärer detta skäl ej gälla för Jemtland, som efter i hemmantal. har nästan lika mycket, och väl ej erbjuder bättre, tillfällen för dess underhåll eller ! bruk än t. ex. Östergötland, som har intet beri-! det kavalleri. j Om vi med den militärorganisation vi nu egat 27 NG Vt IRS MR AT bn RE RNE VETA