Aftonbladet – 18 mars 1867, sida 3

JÄSA LIGA LA AR UL I LIINAINU Innehåll: Höijer, Musiklexikon. — Svenska jägarfö bandets nya tidekrit. — Per Thomasson, Småb rättelser. — Tidskrift för byggnadskonst. — Musil pressen: Sånger af Jacobson; Tvistämmiga sånger Björnström — Litteraturoch konstnotiser. Höijer, J. Leonard. Musik-Lezxikon. Omfa tande den teoretiska och praktiska tonkon sten, biografier öfver de förnämsta inoc utländska musikförfattare, tonkonstnäre och dilettanter, som med utmärkelse idka eller befordrat denna konst, beskrifninga öfver äldre och nyare instrument m. m beträffande musik samt af natur alt kunn lexikaliskt behandlas. Stockholm, A. Lund i quist, 1864—E6. Supplementhäfte 1866 Ju mera spridd den allmänna odlingen är ju oftare vi i dem, med hvilka lifvet för os tillsamman, möta lottegare i den: med dest större oafvislighet tränga sig dess intresser loss på lifvet och omsättas till våra egnt personliga. Men konsten är lång och lifve är kort; ometändigheternas? eviga hinde: befalla de allra flesta att, midt under desse kulturens apnlopp på dem, antingen alldeles afstå från frågornas lösning, uppgifternas besvarande, mnotisernas inkemtande, elle; ock söka dessa der, hvarest de, icke mes uttömmande, utan omedelbarast, ginast, vest praktiskt? meddelas. Deraf dessa mänga nya encyklopedier, som visserligen långtifrån äro någon vär tids uppfinning, enär redan en lärjunge af Plato lärer ha gifvit den sedan ofta uppt gna id6en till sådana; men som i så hög grad passa för denne tid, med dess mångahanda behof, dess brådska och dess vidtsväfvande, ännu i mycket famlande vetgirighet. Vetenskaperna sjelfva förlora ingenting derpå, alt deras resultaier utvexlas i skiljemynt; vinna åter vetandets kapitalister ingenting dermed, så göra de anspråkslösa dilettänterna, de af bekymren förströdde, de af näringsomsorgerna förtryckte, det så mycket mera. Man kan öfverhufvud inhemta vetande på två sätt: det ena sittet, det utan jemförelse bästa, är genom systematiskt studium, hvilket må fordras af dem, som äro lyckliga nog al under yitre och inre ro få bygga in utveckling på säker, genom uppfostran ddelad, grund. t andra sättet, hvilket r för dem, som måste Pgöra sig sjelfva?, sora i större eller mindre mån sakna underbyggnad och tillfälle att verkligt studera, är att inhös kap potis för notis, att förfara desultori och iiksom lemna åt dylika disjecta membra sjelfva at: orgenisera 12 till verklig kunskap. dem, som mäste gå den sednare vägen, ära encyklopedierna framförallt egnade. Hr Leonard Höijers Musik Lexikon utgör eu dylik encyklopedi för vänner och anspråkslösa idkare af tonkonsten, och är den första fullständigare uppslagsbok i ämnet, som utgifvits på svenska. Vi ka anfört hela titeln, emedan bokens syfte der är angifvet: on har dessutom nu en tid bortåt varit i allmänhetens ego, och vi behöfva på grund håraf icke redogöra för de uppgifter hon föresatt sig. Emellertid är arbetet lingtifrån uteslutande egnadt för dilettanter. Äfven den lärde musikern och, i hög grad, forskaren i den minst bearbetade delen af den svenska odlingens historia, historien om den svenska tonkonsten, ha här mycket godt och nytt att hemta. Vi påpeka t. ex. följande biografisko artiklar, som dels icke förut förevarit i något musikaliskt verk, dels här äro tillkade med nya drag, nemligen: Agrell, ark, Struve, Beckman, J. Arndt, Bellman kaldens far), Bomar, Branting, Brelin, Brendler, O. Bull, Burman, OCassoli, Jon. Columbus, Isr. Columbus, Holberg, Jak, Preetorius, Randel, Roman, Rousseau, Rudbeck, Schikaneder, Sehröder-Devrient, Schulz, Silfverstolpe, Kraus, Norrby, Karsten, David Kellner, prins Gustaf, konung Oscar, Ganzbacher, Heffner, J. J. W. Heinse, 8. Heurlin, Herschel, Hildebrandson, E.T. A. Hoffman, Franklin). Stenborg, Svedbom, Trial, Emålie Uggla, Oxenstjerna, Fru Olin, Naumann, Munktell, C oberger, Meibom, Valerius, Ödmann, Sjögreen (Stjernsångens tonsättare), de la Motte Fouque, Frigel, Fröhberger, Galilei, E. G. Geijer, Goudinel, Cruseli, Dubenius, Cartesius, F. L. Dulon, Falcon, Du Puys, Favart, Jenny Lind, Lemidre de Corvey, Lessing, Loudicer, Ludovici. Bland de andra artiklarne hafva vi fästat oss vid följande: Kuhbreihen, Kyrkomusik, Lekare, Svenska Folkvisor, Harmoniska sällskapet, Horopipa, Lur, Lyra, Låtpipa, Melodiverk; Dubbeltunga, Missa, Marsch bussar, gån på, Sonotype, Omqväde, Marseilläsen, Partant pour Ia Syrie, Piano meca: nique, Rule Britannia, Schweitzersången, Packeldansen, Caira, Parisienne, Folkdansar, Kapell, Improperierna, Academie imperiale 0. 8. Vs Man har histat fel i detta arbete, och sjort sig ett nöje af att framhålla dem. De, som veta bättre, som hafva sig bekant, att, med undantag af matematiska tabeller, uträknade och satta af maskin, inga böcker, alira minst sådana, som ba att upprödja en väg, der en sådan icke förut funnits, hittills utkommit utan fel, skola deremot tacksamt vålla författaren räkning för hans mödor. Ir L. Höjer har på sin lott fått poesiens, len musikaliska ivspirationens högre gåfvor, och äfven vi se honom hellre förvalta dessa, in sysselsätta sig med ting, fom mindre utrustade naturer kunna sköta; men detta skall cke kunna förleda oss att underkänna det soda, han i nu i fråga varande erbete lemat, det ännu bättre han under ärligt, samretsgrannt arbete sökt stt gifva. Re es WW WW S TP lWw UT TR ET Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift. 4:e årgången: häft. 3,4. Jägarförbundet ej mindre än förläggarne, rr Samson Wallin, äro i fonning ätt yckönska, som till denna tidskrift lyckats hålla en så talangfull och kunnig redaksom den nu varande. Gång på gång Aa omm. jag