Aftonbladet – 18 mars 1867, sida 2

-Med anledning af K. M:ts befallningshatvandes i Stora Kopparbergs län gjorda framställning om någon utmärkelse åt kronolänsmannen i Stora Tuna moderförsamlings och Anundsbergs kapellags länsmansdistrikt inom nämnda län Jacob Mathias Grönstedt, hvilken under en snart 30-årig anställning i statens tjenst oafbrutet utmärkt sig för skicklighet, ordningssinne, tjenstenit samt en synnerlig redbarhet och oegennytta, hvarförutan han, jemte ett verksamt deltagande i socknens ekonomiska och kommunala värf, v villigt biträdt allmogen i deras enskilda angelägenheter, har K. M:t under den 8 sistl. Febr. funnit godt att, såsom vedermäle af sitt välbehag öfver länsmannen Grönstedts sålunda vitsordade, nitiska och berömliga tjensteverksamhet samt hedrande förhållande, tilldela honom ett exemplar i guld af medaljen utaf femte storleken med inskrift För nit och redlighet i rikets tjenst, att i hågblått band med gula kanter bäras å bröstet. — Tjenstledighet. K. M:t har bifallit en af kyrkoherden i Arvika pastorat af Carlstads stift, kontraktsprosten L. G. Gagner gjord ansökning om ett års tjenstledighet, räknadt från den 1 nästk. Maj, för fullbordande af ett arbete, benämndt Bibliskt Lexikon. — Koljartyg för flottan. Sedan K. M:ti bref af den 27 sist!. November bland annat föreskrifvit att de, jemlikt förvaltningens af sjöärendena förslag uti dels 1866 och dels 1867 års stater för användandet af anslaget till flottans underhåll afsatte medel för fregatterna Desirtes och Göteborgs förändring till kolfartyg skulle lemnas obegagnade intilldess tillförlitlig uppgift om nämnda fartygs nuvarande skick jemte vederbörandes derpå grundade yttranden om lämpligheten af ifrågavarande förändring hunnit införskaffas såmt K. M:t derefter i ämnet vidare beslutit, har förvaltningen insändt de i följd häraf från såväl befälhafvaren vid k. flottans station i Carlskrona, som varfschefen, och konstruktiopsdepartementschefen derstädes infordrade yttranden samt, enär deraf sig visat att de reparationsarbeten, som å berörda fregatter skulle erfordras för deras frågasatta förändring till kolfartyg, komme att föranleda :högst betydliga kostnader, ansett sig böra afstyrka nämnda förändring, men likväl, med hänseende till kolfartygs nytta under krigstid, hemställt, att de för omförmälda förändring afsatta medel, uppgående tillhopa till 7379 rdr rmt, måtte tillsvidare få reserveras, för att framdeles användas till andra för ändamålet tjenliga fartygs apterande till kolfartyg, i afseende hvarpå äfvensom på den åtgärd, som med fregatten Desirke må vidtagas, förvaltningen anhållit att få afgifva förslag i sammanhang med anmälan om verkställd general-flottbesigtning; har K. M:t, under den 15 sistl. Februari funnit godt att till hvad sålunda hemställdt blifvit lemna bifall. — Diplomatiska kåren. Preussiska sändebudet i Hamburg, baron E. C. H. Richthofen, har b ifvit utnämnd till Preussens sändebud i Stockholm. N — Valet till stadsfullmäktige för andra valkretsen utföll sålunda: Röster. .. 18,041. 17.676 17,1580. Fabrikören Ph. Behrling ..... Fabrikören J. W. Bergströra Byggmästaren J. Andersson Grosshandlaren A. Carlström 17,125. Notarien J. O. Sundell ........t...... 15,948. Öfversten grefve C.S. A.Lagerberg 14.317. Generalmajoren J. A. Hazelius ... 12,630. Sekreteraren E. Fåhreus 10,958. Majoren R. v. Kreemer ... 9,642. Bleckslagaren W. Klemming. .. 9,042. Närmast i rösetat voro kaptenen frih. J. Liljsnerantz med 8,923, departementschefen A. W. Roos med 7,765, snörmakaren CQ. Hähnel med 7427 och handlanden OC. F. J. Lindström mod 7391 röster, 2 Af då afgifon valsedlårne blefvo två kasserade, och röster tilldelades 35 olika personer. De med betecknade äro återvalde. — Valmansmöte. De valmän inom fjerde valkretsen (Jakobs och Johannis samt Kungsholms församlingar jemte Skeppsoch Kastellholmarne), hvilka önska samråda om det förestående valet af stadsfullmäktige, äro kallade att sammanträda i Jakobsskolhus, 79 Regeringsgetan, i morgon afton kl. 5. — Kyrkofest. Adolf Fredriks kyrka, som en längre tid varit stängd i anseende till ågående reparationer, öppnades åter i går r gudstjenst. Utom andra anordningar, såsom uppförda läktare, kyrkans inre uppputsning ochförgyllning, har en ny utmärkt vacker orgel, förfärdigad af direktör Åkerman, blifvit uppsatt. En betydlig menniskomassa hade samlat sig, för att öfvervara invigningsfesten, och på anhållan af kyrkorådet paraderade vid ingångarne afdelninoar af nionde skarpskyttekompaniet, för att förekomma oordningar. Så snart dörrarne öppnades, fylldes kyrkan efter hand med åhörare ända till trängsel. Många som infunnit sig kunde likväl ej få plats, utan måste stanna utanför. Invigningsakten, som föregick högmessooudstjensten, började kl. 11 f. m. med en psalm utan ackompagnement af orgeln. Psalmen sjöngs af barn från församlingens folkskola. Härefter höll pastor primarius, dr Fallenius, från altaret invigningstalet för kyrkan och orgeln. Deri erinrade han bland annat om kyrkans första invigning, som egde rum den 27 Nov. 1774, Efter invigningstalet började den errliga orgeln, som speltes at fören. ungens orgelnist, ljuda, och sedan nås: preludier blifvit anslagna, uppstämdes al hela församlingen den psalmvers, hvarmed vår psalmbok begynner. En vald större sångkör, bestående af flera utaf kongl. teaterns artister samt elever af musikaliska akademien, under anförande af prof. Cronhamn, utförde härefter följande kör, hvartill musiken, liksom tili hela den under högmässogudstjensten utförda kantaten, komponerades af kapellmästaren Utini till kyrkans första invigning: Då åter Din församling får I templet, som förskönadt står, Din ära och Din makt lofsjunga, Af andakt hvarje hjerta slär, Och hvarje tunga I bön åkallar Dig, O Herre Zebaoth! Ja — må på detta rum, uti Din helga kyrka, Vi alltid Dig i tro och hopp och kärlek dyrka Och söka nåd vid korsets fot! Altartjensten förrättades i full skrud af kyrkoherden Schultzberg, som messade, och komminister Höök. Före predikan, som hölls af församlingens pastor, kyrkoherden Ekdabl, afsjöng herr Conrad Behrens följande basaria: O! må vi söka här uti vår faders famn Den sällhet, som ej verlden gifver: Ty Herrans helga ord den stjerna är och blifver, Som ifrån stormars hot oss för till säker hamn. Då denna hamn vi nått, vår själ med mera ee kraft. Nm fr oh OD NA -— Jr JA V— I BK Br PA