Aftonbladet – 16 mars 1867, sida 2

1 dag förekom 1 första kammaren den atlin frih. 4. C. Raab bebådade interpeliation tilllöär statsministern för utrikes ärendena med afse-1k: ende på vår politiska ställning i förhållande g till andra makter. Interpellanten motive-lte rade sina förfrågningar medelst följande utla förliga framställning: 1å Innan jag går att framställa den interpel17, lation till h. exe. utrikes statsministern, som lq jag haft äran anmäla, och som är anledning lj; hvarföre jag nu fått ordet, vågar jag vörd-s; samt utbedja mig h. exe:s och kammarenslk benägna tälamod att afhöra de motiver, som l; förmått mig att begagna denna min riks-4 dagsmannarätt. . Det är känd sak att de fordna rikets stän-!r der, som ofta voro särdeles frikostiga i an-lg ora anslag — (ett bland exemplen derpå l,, hafva vi för för ögonen hvarje gång vi paslf sera Riddarholmsbron) — likväl voro i bög f grad sparsamma i beviljandet af medel tilll; rikets försvar. Må vara att denna sparsam-1p het ofta härrörde af en brist på förtroende lp till medlens ändamålsenliga användande, oms hvars befogenhet jag nu icke vill yttra mig; l, alltnog, de anslag, som regeringen begärde för landtförsvaret, blefvo oftast nerprutade,la då de ej blefvo äafslagna. Att så skedde under en tid, då kriget tycktes liksom bannlyst från jorden — då alla tidningar öfverbjödo hvarandra i ut-!4 tryck af förtröstan på den eviga freden, säI som en frukt af stigande upplysning ochls synnerligast af de lättade kommunikatio-g nerna, var i sanning icke att undra på. lt Man älskar alltid tro hvad man önskar. Menly att numera, sedan kriget nyligen rasati alla f verldsdelar, i de flesta Europas länder — i 2 vårt nära grannskap — sedan kriget äterls visat sig i hast kunna omstörta bestående, ls af traktater garanterade förhållanden, tagitl, folkens och regeringarnes förnämsta omtanka f i anspråk och vetenskapen isin tjenst —attl. numera bygga på fredens varaktighet under ; det att hela det öfriga Europa på fullaste; allvar rustar till krig, det vore efter minl, föreställning ett fel — ja jag vågar påstå lj att det vore, såsom en ryktbar diplomat enl gång yttrade, mer än ett fel — det vore enl, dumhet.? 1 Likväl vill det synas som skulle en alltlj för stor del af vår nation hängifva sig ätl, hoppet att det allt framgent skall kunna l; bero af oss sjelfva och af vår regering attl, undgå krigets olycka, om vi blott afhållal. osa från allt deltagande i de frågor, coml, om:vistas i det öfriga Europa. : Kasta vi nu blicken på detta öfriga Euli ropa, hvad se vi der? 1 Å ena sidan stormakter, som redan i hand ling ådagalagt sin bevägenh:t att slå under sig eller, såsom det i sednare tider heter, l, annexera? de mindre stater, hvilka icke ve-l, tat att, såsom Italiens, sjelfva förena sig tilll, stormakt. andra sidan dessa smärre stater, hvilka med rastlös ifver och ofantliga l; kostnader begagna hvar e minut, som flyr, l, att bereda sig till ett allvarligt och härd-l. nackadt försvar, om eller då frågan skullel, gälla deras grävsor. Så har icke vär politiska betydenhet sjun-, kit att jag icke kan jemföra oss med dessa l, mindre stater, och derför tror jag det ickel. skall sakna intresse att taga en öfversigt afl, de ansträvgningar, som dessa mindre stater, nu i denna vinter gjort och alltjemt göra,l. äfvensom af de uppoffringar de underkasta sig för skyddande af sin sjelfständighet. Näväl! jag vill börja med Danmark : 1:0 Förslag til! omorganisation af armen och flottan är gjordt. 2:0 Till krigstjenst vid armn äro 4 procent af hela befolkningen eller cirka 65,000 man tagna i anspråk med en öfning af 7 ända till 16 mänader, oberäknadt det manskap fom påräknas för flottan. 3:0 2,700,000 rdr beviljade ensamt för gevär, deraf ändrivg af äldre pågår; och nya. lära derförutan beställas från England. Holland. 1:0. Ansla: begärdt för ändring af 40,000 gamla gevär och inköp af 90,000 nya gevär, för sammanlagd kostnad af 7,640,000 franes. 2:0. En förhöjning ensamt för flottan är begärd ar 5!2 millioner. 3:o. Nytt organisationsförslag af armån med syfwing af högst betydlig tillökning i försvarskrafter. Det torde böra erinras hvad vi för några dagar sedan läste i allmänna tidningarne att holländska representationen visade sig villig bifalla allt hvad som fordrats för landets försvar, under förklarande, att ingen hushållning vore sämre, än den att fspara på er:orderliga medel för upprätthållandet af landets sjelfständighet. Belgien: Det är en känd sak att Belgien redan förut ställt gig på en respektabel försvarsfot. Likväl är nu äfven der föreslagen en omorganisation af armån, till uppställsnde af icke mindre än 250,000 man i första linien och 250,000 man i reserven, tillsammans 10 proc. af hela befolkningen. Det är bekant att en af de största oechl. bästa gevärsfabriker i verlden är belägen il: detta lund, som icke lärer underlåta att be1. gagna densamma tiil anskaffande af tidsen liga vapen. Jag har likväl icke varit i tillfälle anskatfa mag tillförlitlig uppgift om de belopp, som der ill blifvit begärda eller an-l. slagna, Baiern; 1:o. Ny armåeorganisation med 29 års tjenstetid, deraf 6 är i den stående armån med 120,000 man i första linien, samt 5 år i reserven; 5 år i landtvärnets första upp-l båd och 13 år i dess andra uppbåd. 2:0. Beviljade äro: till nya refflade kanoner 1,500,000 rdr, till förändring af gevär 2,225,000 rdr. 3:0. Det påräknas att innan den 1 in-l, stundande December 100,000 gamla gevärl. skola vara förändrade och 20,000 nya an-l. skaffade. Dessutom 22 millioner koppar-: patroner. i Schweiz : l 1:0 har redan beviljats att utgå uner loppet af 1867 och 1863: För refflade kanoner,.,, 1.474,000 fr. För inköp af repetergevä 11,672,000 Till förändring af äldre gevär 1,974,000 ? För karbiner för genitrupper och artilleri, .....ssi 323,646 S:ma 15,443,846 fr. I. f dessa joch till betäckand