Aftonbladet – 15 mars 1867, sida 3

Jämnen, som för en civilingeniör anses behöfliga Tvid Teknolog. institutet och via Krigshögskolan. ) Matematik. Matematik. TJ Analytisk geometri, eqvations-Lika med motstående. teori, differentialoch integral-kalkyl. N Teoretisk mekanik. Teoretisk mekanik. Å Efter Weisbachs lärobok, men! Fasta kroppars statik och med användande af diffedynamik enligt kurs af lärentialoch integral-kalkyl, raren. samt särskild kurs af läraren. Tillämpad mekanik. Läran om maskindelar, vattenhjul, turbiner och ångmaskiner Mekanisk teknologi. Karmarschs lärobok. . Allmän fysik. Allmän fysik. Focks lärobok. Lika med motstående. Tillämpad fysik. Förnämligast tillämpad värmelära af Fock. Allmän kemi. Allmän kemi. Oorg. Berlins större lärobok :Oorg. Berlins större lärobok ; org. efter Strecker och! något laborationer. Stöekhardt. Mineralogi och geognosi. Efter Erdmans minsralegi och Bergstrands geologi. Allmän byggnadskonst. ) Allmän byggnadskonst. Rothsteins lärobok samt efterRothsteins lärobok jemte tillaf läraren utgifven lärolägg ur Beckers och Libkes k bok. läroböcker. Vägoch vattenbyggnads-V ägoch vättenbyggnadeskonst. konst. Efter Becker och Lindgren Lika med motstående. Beskrifvande geometri. I Beskrifvande Geometri. Ett särskildt tryekt arbete. Lika med motstående. Ritning. Ritning. Linearefter modeller, orna-Croquis ritningar. mentstitning, textning, färglagda perspektiv-ritningar, Croquis ritnin, ar. Konstruktioner. Konstruktioner. Husbyggnadsrimingar. Husbyggnadsritningar. Broar af trä, Broar af trä, al sten, af sten, af jern. al jern, Slussar. Slussar. Enkla maskindelar, vatten-Skansar och betäckta verk. bjal, turbiner, ångpannor, ångmaskiner och värmeledning för en större byggnad. Praktiska öfningar. lAstronomi, topografi och Planmätning och nivellering rekognoscering. samt verkstadsarbete. Befästningskonst 0. praktiska öfningar i militärämnen. Vid begge läroverken läses i matematik, fysik, allmän samt vägoch vattenbyggpadskonst. Samma kurser, till en del efter samma läroböcker och man skulle kunna säga nästan för samma lärare, då läraren i matematik vid Marieberg föreläst vid teknologiska institutet; läraren i fysik vid teknologiska institutet har haft samma befattning vid Marieberg, och läraren i vägoch . vattenbyggnadskonst föreläser vid begge. Förutom det att vid teknologiska institutet läses mera mekanik och kemi, ritas och konstrueras mera, så läses derstädes fyra för en civilingeniör ganska vigtiga ämnen, i hvilka ingen undervisning alls meddelas vid Krigshögsko an, under det att vid detta sistnämnda läroverk endast läsas två ämnen, som ej läsas vid teknologiska institutet, och dessa båda äro af snart sagdt ingen betydenhet för en civilingeniör. Hvad lärarekrafter och undervisningsmateriel beträffar, så räknar teknologiska institutet flere af de förre, och hvad den sednare beträffar, så ligger öfvervigten ock på samma sida. fter denna jemförelse, synes det vara alldeles otvifvelaktigt att ingeniörsbildningen vida fullständigare och bättre meddelas vid teknologiska institutet än vid krigshögskolan, och att således ett bibehållande af ofvannämnda undervisning vid sistnämnda ställe menligt inverkar på de civilingeniörer, som söka anställning vid vägoch vattenbyggnadskåren. en säger man, låt vara att så är förbållanlet, det blir dock en nödvändighet att bedrifva undervisningen så, som nu sker, ty åå officerarne rid väg: oc vattenbyggnadskåren under krig kola tjena vid armån, måste de ha krigs-vildning och sådan meddelas ej vid teknologiska nstitutet. Hvad nödvändigheten af krigsbildning beträfar, är äfven insändaren derom öfvertygad, men ust derföre finner han ytterligare ett skäl för tt borttaga undervisningen från sin närvarande lats, emedan den behöfliga krigsbildningen ej lermed vinnes; ty icke kan man väl påstå, i arr igt att bli trodd, att endast en kurs i befästingskonst och en kort tids öfning på fältet tillika med det umgänge, som civilingeniörseleverna ia med de militära i läroverkets för alla gemenamma samlingsrum är för sådant ändamål tillyllest, och någon annan krigsbildning få eivilMen den nödvändiga krigsbild en den nödvändiga krigsbildningep skulle på tt fullt tillfredsställande sätt kon ernås, uten tt hufvudandamålet derigenem på något sätt sidosattes, om utexaminerade civilingeniörslever från teknolozi-ka institutet, som-önskade iträde i väg. och vattenbyggnadskåren, lemnaes tillf?.e att passera bradernn vid pontonnieraren, och att sedan vid fortifikationen få inemta kännedom och aflägga examen i befästingskonst på sätt som för närvarande till år vid utbildandet af underlöjtnanter vid sistämnde kår. : Fördelarne af en sådan reform skulle blifva: 1:o. Att officersaspiranterna fingo en för de8 framtida fredliga och hufvudsakliga verk. amhet fullt ändamålsenlig utbildning. 2:0. Att de i krig blefvo dugliga att samraanås med fortifikationen, hvilket sannolikt komer att ske då krig inträffar; vare sig den syftade reformen vidtages eller ej, ehuru i seare fallet naturligtvis med mindre fördel. 3:0o. Att anslaget för civilingeniörs-undervisingen vid krigshögskolan, stort 3000 rdr rmt, ortföll. 4:o. Att anslaget till stipendier för civilineniörs-elever, som genomgå den för vägoch ittenbyggnads-ingeniörer bestämda kurs, stort )00 rdr rmt, om i alldeles bortföll, åtminstone kulle kunna betydligt minskas. Att helt och hållet borttaga anslaget för stiendier vore väl ej alldeles riktigt, då de från knologiska institutet utexaminerade civilingeörs-eleverna vid den efterföljande gradpassengen och examen, skulle rättare vara i behof något understöd, än hvad samma elever vid igshögskolan nu äro; i följd deraf att de förra tt göra uppoffringar för den föregående treiga kursen, under det de senare icke behöfva ra jemförliga uppoffringar. Men då gradpasringen och examen böra kunna vara undanorda på en mot den två-åriga kursen vid krigsgskolan jemförelsevis ganska kort tid, skulle slaget för ofvannämde stipendier kunna i sama mån minskas. Hvad här ofvan uttalats som önskvärdt har, fsedt de pekuniära fördelarne, äfven andra, ilka i det föregående blifvit vidrörda, och det existerande abnorma förhållandet har redan nge utgjort föremål för en rättmätig förvåning and män af facket, samt många stämmor hafva senare höjt sig deremot, ehuru de hafva förngar som den ropandes röst i öknen. Man je att det ej skulle vara möjligt att bibella samma abnormitet vid den Omorganisatior militärläroverken, som nyligen försiggått, men in blef bedragen i sin förväntan och fann tilk förvåning denna för ett militärläroverk onaliga tekniska svans misspryda äfven den för grade gestalten, och man börjar nu tro, att ken är obotlig såsom beroende på åtski iga alla andra än högre militärer outredda telluka förhållanden. Under sådana omständigheåterstår den för ingeniörs-yrket nitälskande: last att sätta sitt hopp och sin förtröstan der.