Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 9 Mars. I går började i det nordtyska parlamenet den allmänna diskussionen öfver författingsförslaget, och de särskilda partierna nätte genast sina krafter. En temligen stor plitring mellan fraktionerna var redan för era dagar sedan synbar, och det behöfver cke anmärkas, att detta kommer regerinsens ställning till godo. I andra länder skulle la vensterns färgskiftningar ha varit eniga ill författojn gerna skydd, hvilket icke skulle gjort Nordtysklands enhet något aforäck. Men grefve Bismarck torde väl ha rätt i, att individualismen är medfödd hos varje tysk, och således kan den icke i det lyska parlamentet bjelpa sig utan ett dussin fraktioner och småtraktioner. De konservativa motståndarne hålla mycket fastare tillhopa och draga vinst af motsidans splittringar. I går begynte debat.en med ett tal, visserligen icke af någon högre lyftning, men klart och gediget, af Twesten, hvilken, i förbigående sagdt, hotas af en följd af rättegångar och åtal. Twesten visade grundligt författningsförslagets brister och förklarade, att representantkammaren skulle afslå detsamma, om det icke blefve ändradt och parlamentet erhölle de förcfattningsenliga rättigheter, som de preussiska kamrarne hittills innehaft. Budgeträtten måste under alla omständigheter medgifvas parlamentet, hvilket ingalunda hindrade, att man kunde bevilja regeringen den äskade summan (ungefär 67 till 70 millioner thaler årligen för en fredsarmå på 300.000 man) såsom ett anslag i klump för en fö:jd af år. Härpå svarade Wagener i det konservativa partiets namn, att militäranslaget borde vara ett noli me tangere för oppositionen, och han lät tydligt förstå, att förslagets förkastande i representantkammaren, sedan parlamentet antagit det, genast skulle ha till följd kammarens upplösning. Frågan var således från början ställd på sin spets och de motsaua åsigterna drabbade skarpt tillsammans. Den liberale hannoverske representanten Miquel!, borgmästare i Osnabräch, uppträdde på den moderata fraktionens inom det nationelt liberala partiet vägnar och ställde enhetsbehofvet i förgrunden. Han uttalade sig väl emot den uppoffring af rättigheten att bevilja anslag ät militärväsende., som man fordrade at det liberala partiet, men totalintrycket af hans tal var dock, atthan, i nödfall och i fall enhetsverket icke på annat sätt kunde genomdrifvas, skulle antaga förslaget äfven utan budgeträtt för parlamentet. Man måste veta, att ett antal liberala representanter från de nya provinserna, hvilka genom den preussiska annexionsleagen förlorat sin författning, visa sig något likgiltiga för den preussiska statsförfattningen eller åtminstone ej ådagalägga den ifver, man skulle vänta af politiskt klar. män. Äfven de skola ju från den 1 Oktober få den preussiska författningen, och det skall då visa sig, om de gjort rätt ut: att låta denna författning sönderstyckas. Den allmänna diskussionen fortsättes i morgon. —