meddelar genom underteckvad, dess Azent hörstides, så väl nya Försäkringar, som förnyelse af äldre till Atenturen hörande brandbref. M. J. NEIJBER Slottsbacken Nr 8. STUCEHOLM don il Mars. Riksdagens andra kammere fattade vid sitt sammanträde i lördags afton två beslut, som äro betecknande för den allmänna meningens ståndpunkt i landet med hänsyn till de vigtiga frågor, som dessa beslut röra. Och, tilläggom det, i båda fallen uiföllo slbesluten så, att de innebära vackra vittnesbörd derom, att landets allmänna mening vill se friheten tillämpad på det medborgerliga lifvets alla områden. Det -ena af de båda beslut, på hvilka vi hänsyfta, rörde frågan om giftomannatvångetsafskaffande för mö, som uppnått den ålder, då legen redan-tillerkäner henne full rätt att råda öfver sitt goda. Andra kammaren biföll denna naturliga konseqvens af lagen om qvinnans myndighet uten ett ena euda röst höjde sig emot densamme. Vi anteckna med så mycket större nöja denna glädjande företeelse, som vi i lördags hade det leds: mma åliggandet att omförmäla det myckna både öppna och förstuckna motstånd, som reformen rönte inom första kammaren. Då de formella betänkligheter, som anfördes till stöd för den af första kammaren beslutna återremiss af lagförslaget, voro afsådan bsskaffenhet, att de knappast förljena nögot allvarssmt afseende, bör man hoppas, att lagutskottet skall, med stöd isynnerhet af andra kammarens enhälliga votum, återsända T förslaget 0 örändradt, och att det dä skall vinna majoritet inom första kammaren. Ea motsatt utgång i en fråga som denna, skälle Tonekligen blifva ett alltför bed:öfligt sidostycke till .en sorgliga utgången ar fräsan om ändring ef 28 regeringsformen, i Lvad gen rörde tillträde till vissa tjenster för an dra än statskyrkans medlemmar. Det var just på den religiösa friheicns område, som andra kammaren i förgår af ton fattade det andra af de här ofvan af oss omförmälda besluten. Det är för närvarande, gesom Kongl. förordaingen den 26 Okt. 1858, förbjudet för den evangeli-ktlutherska kyrkans medlemmer att å tid oå allmän gudsjenst i församlingen förrättas, utan särskildt tillstånd sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande presterekaps omedelbara ledning. Hr Grafström hade väckt en motion om upphäfs vande af detta förbud, med anledning hvaraf lagutskottet tillstyrkt riksdagen, att för sin del esluta en författninz, genom hvilken stadgandet om det särskilda tillståndet upphäfdes, men dock bestämdes, att sådan seromankömst må, å tid då allmän gudstjensti församlingen förrötlas, ej ega rum så nära det ställe, der gudstjensten hålles. att denna eller ordningen dervid störes.? Då detta af första kammaren redan bitalina förslag i lördags afton förekom i andra kammaren, fåstade hr BSiljesiröm m. fl. uppmärksamheten på orimligheten af deuna inskrönkningi friheten att sammankomma för, andaktsö gar, då församlingsfriheten i lanvset för öfrigt är obegränsad, samt på det snstötliga och lagstiftningen ovärdiga deri, att betrakta och stämpla såsom ordni törare dem, som sammaskomma för relig äsgdamäl. Kammaren bilöll ockeå med betydlig majoritet en af h Siljeström formulerad ändring i lagutskottets förslag, gående derpå ut, utt det skail vara den lutherska kyrkans medlemmar tillåtet, att sammankomma för andaktsöfningar å orter ochi tid. r, som de sjelfve finna lämpliga. Då man vet, att anta.et af dem, som ftilltro sig ett öppet och direkt uppträda såeom motständsre till den religiösa fördragsamheten, numera är ganska ringa, och att det motstånd, som dock i detta afseende änvu på vissa, håll förspörjes, söker sig svepskäl bland annat i folke:s förmenta fördomer och inrot de föreställningssätt, så äro andra kammarens beslut såväl i den nu omförmälida angelägenheten, som i fråga om ändring af 28 6 regeringsformen, af stor betydelse. Det kan väl icke bestridas, att om hos folket förefunnes och vore öfvervägande sådana fördomar, eom dem, på hvika man söker stödja sig då man vili handla i strid mot rättvisa och billighet,-cå skulle väl den ur folkets direkta val och så att säga ur dess eyet sköte utgångda andra kammarens ledamöter v:ta något derom, så skulle man väl af dem få höra omtalas dessa fördomar och vädörna af ett stöta dem för hufvudet, Men i stället ser man denna kammare votera deo ena lagen efter den andra i fördragsamhetens intresse, och man hör dess medlemmar under förhandlingarne föra föröragsamhetens talan med en virma, som vittnar, att na:ionen är genomträngd af medvetandet om det berättigade i tidens sträfvan, att göra somvetsfriheten till nn sanning i vära lagar. Vi ära öfvertygade, att koostitutionsutskottet icke skall förbise dessa vigtiga föreieelser, då det går att handlägga de flera förslag om en utvidgad; religionsfrihet hör i lendet, som redan äro till detta utskott hänvisade. Våra prelater skola hädanefter för. gäfves söka framställa sina egna krassa åsigter såsom öfverensstämmande med folkets tänkeoch föreställningssätt. I fråga om den firma, som skall å stats. bankens sedlar anbringas, har andra kammaren stannat i ett annat beslut än den första, ; Denna sistnämnda vill, att banken skall heit enkelt benämnas Sverges bank?. Andra kammaren har deremot bifallit bankontskutiets förslag att å sedlarne kalla den ?Sverges Riksbank?. De ledamöter, com påyrkede detta beslut, stödde sig isynnerhet på att benämningen riksbanken förekommer i grund!agen. Hr Bediunds motion, atthittills medgifna undantag från förbudet mot lotteriinrättningar må:te utsträckas äfven till bortlottning ef industriförenål för välgörande eller all: mänt nyttiga ändamål, är pu af andra kams maren alslegen. Vi omförmäla detta hör egentligen för ett påpeka det under öfverläsningen i-ämnet andragpa besynnerliga argument för bitall till, motionen, att nemligen grannlagerheten skulle fordra. nit kammaren; skulle genom, motionens antagende