Aftonbladet – 9 mars 1867, sida 3

RIKSDAGEN. Dagens plena. Första kammaren. Statsutskottets memorial n:r 28, angående före: skrift för kammarkollegium att årligen till K. M:t linkomma med ett sammandrag öfver utarrende: lrade kungsgårdars och andra kronolägenheters förvaltning, för att statsutskottet delgifvas, blef, på yrkande af hrr Waern och Fåhraeus, bifallet. Likaledes bifölls utan diskussion bevillningsutskottets betänkande n:r 7, afstyrkande föreslagna ändringar i gällande tullstadga. id föredragning af bankoutskottets mem. n:r 7, med förslag till ändrad lydelse å bankens sedlar, föreslog hr Wallenberg att på sedlarne orden Sveriges Bank?, måtte sättas i stället för det af utskottet föreslagna uttrycket: Sveriges Riksbank. I detta förslag instämde hrr Schartau, Selander och v. Koch. För bifall till utskottets förslag talade deremot hr Reutersvärd, frih. Nordenfalk, grefvarne J. O. och C. G. Mörner. Hr Nordström önskade att kammarens beslut i denna fråga icke måtte anses lägga hinder i vägen för framtida beslut rörande sedlarnes valör. — Frågan kom till votering, som utföll så att den af hr Wallenberg föreslagna redaktionsförändring antogs med 52 röster mot 27. I betänkandet n:r 8 hade samma utskott afstyrkt en motion om myntfotens bestämmande i guld. Hr Wallenberg önskade att frågan måtte återremitteras, på det bankoutskottet kunde taga densamma i förnyadt öfvervägande, vid behandlingen af den paragraf i bankoreglementet som handlar om utmyntningen af guld. I detta yrkande förenade sig hr v. Koch och frih. Sprentporten. — Hr Schartau ansåg bifall tili betänkandet icke utgöra något hinder för hr Wallenbergs önskan, emedan utskottet uppenbarligen ändock egde denna rättighet; hvarjemte ht Malo sten yrkade bifall, anseende att denna angelä genhet lämpligast borde behandlas på ministeriel väg. Betänkandet bifölls. Om lagutskottets utlåtande n:r 39, med förslag till ändrade stadganden angående giftomannarätt, utepann sig en långvarig diskussion rörande första punkten, der utskottet föreslagit att mö, som fyllt 25 år, ej skall stå under giftoman.. För bifall härtill talade hrr Faxe, Gegerfelt, Casparsson, Holmberg och vice talman Almnet För bibehållande af nuvarande stadganen yttrade sig hrr v. Möller (såvidt referenten kunde upptatta), Nordström, Björck, grefve E. Sparre. — Hrr Westman och Hallenborg, hvilka för öfrigt icke ogillade förslaget, ansågo detsamma likväl i vissa delar otydligt och påyrkade derför dess återremitterande, hvilket också slutligen blef kammarens beslut. I följd deraf blefvo äfven de följande punkterna återremitterade, dessa sednare utan diskussion, Samma utskotts utlåtande n:r 40, med förslag om upphäfvande af förbudet mot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning å tid, då allmän gudstjenst hålles, understöddes af hr Björck, isynnerhet på den grund att de nuvarande stadgandena vore omöjliga att efterlefva, samt hr Gegerfelt. Hr Beckman talade deremot för återremiss, i öfverensstämmelse med sin utlåtandet Difogade reservation, hvari talaren föreslagit ett tillägg att sådan sammankomst icke må ega rum under gudstjenst med mindre aflägsenhet från kyrka eller annan skälig orsak ps dant föranleder, i stället för det i utskottets förslag stadgade bötesansvar. Utlåtandet bifolls. Mot detta beslut reserverade sig grefve C. G, Törner, emedan han ansåg olämpligt att böterna, som förut förvandlades till enkelt fängelse, mg skulle förvandlas till vatten och brödstraff. Andra kammaren. Föredrogs andra kammarens tillfälliga utskotts (n:r 1) utlåtande n:r 4, i hvilket utskottet, med anledning af en motion af hr Rosenberg, föreslagit, det riksdagen ville i und. skrifvelse till K. M:t föreslå den Späring i gällande förordning, att innehafvare af förenade skollärareooh klockaretjenster må, inom ett maximum af 50 tunnor spanmål, oberäknadt naturaprestationer, uppbära de för båda tjensterna anslagna löneförmåner oafkortade. Efter en .temligen långvarig diskussion, under hvilken hr Rosenberg, syntes vara nästan ensam om sin mening, hvilken hade sina vedersakare i hrr Otterström, Garl Ifvarsson, frih, Fock, Sven Nilsson och Jonas Ardersson m. fl., blef motionen i sin helhet afslagen. Derefter öfverlemnade statsrådet Lagercrantz M:ts proposition angående ombyggnad af de : kongl. stallen på Blasieholmen och vid Röda! Bodarne. Andra kammarens tillfälliga utskotts (n:r 1) 1tlåtande n:r 2, afstyrkande hr Magnells motion lerom, att vil de skolor, som icke af egna äldre onder kunna bestrida kostnaderna för städning, red och ljus, den uppkommande bristen må fylas af de s, k. terminsafgifterna, framkallade en liskussion, under hvilken hrr Gumaelius, Wintrans, Bergman, i likhet med hvad hr Silje tröm i en reservation uttalat, fäste uppmärksamret på, att de medel som blifvit anslagng till nskaffande afundervisningsmateri andeles icke 1 ålde vid att minskar Lag snarare, i följd af len Ho VI all undervisning som ligger på naterlel, pehöfde ökas; hvarjemte hr Kinmeansson erinrade att vid offentlig granskning M den kassa, som bekostar undervisningsmateiel, visat sig, att derifrån blifvit bestridda utsifter för alldeles främmande ändamål, hvadan om ytterligare förminskning nu bestämdes deri, on skulle bli ännu mera otillräcklig. Å andra idan ansåg hr A. W. Nilsson att den föreslagna ninskningen, som blefve högst obetydlig, vore utt föredraga framför några öres uttaxering på varje lärjunge, Efter slutad diskussion anställles votering, hvarigenom utskottets afstyrkande vifölls med 98 röster mot 49. Andra kammarens tillfälliga utskotts (n:r 1) itlåtande n:r 3, rörande af hr Hollander väckt notion om underd. skrifvelse till K. M:t, angånde användande af en del utaf de vid elementaräroverken nu utgående skolafgifter till bildande Mf en fond för läroverkens YR a behandatles punktvis; och blefvo de ta punk. RAN jer Ja bag