Aftonbladet – 9 mars 1867, sida 2

underrättelse, att i dessa dagar vid de nya stenkolsfälten nära Höganäs i Skåne påträffatsytterligare ett nytt lager af mer är 3 fots mäktighet och med kol af utmärkt beskaffenhet. (P.-T.) ——— — Hvitbets-sockerfabrik. För någon tid sedan berättade vi efter tidningarne från Lund och Malmö otn ett väckt förslag att i endera af nämnde städer eller vid Örtofta jernvägsstation anlägga en hvitbets-sockerfabrik i stor skala. Inbjudningen till aktieteckning är nu utfärdad af en komite, som meddelat åtskilliga detaljupplysningar af allmännare intresse. s Sålunda antages, på grund af den erfarenhet som vunnits i Skåne, medelskörden af sockerbetor pr tunnland stadsjord till 350 c:r (omkring 140 t:r) och på vanlig åkerjord till 300 e:r (omkring 120 t:r), då bruttoafkastningen, efter ett pris af 80 öre pr e:r, i förra fallet blir 280, i sednare fallet 240 rdr pr tld, oberäknadt det fruktbara skick hvari jorden försättes genom den omsorgsfulla kultur som den erhåller och hvilken naturligtvis fördelaktigt inverkar på efterföljande grödor. Då från inkomsten af 350 e:r betor — 280 rdr, och af 10 rdr för blasten och topparne — således 215 rdr pr tunsland, afräknas dels jordarrendet 50 rår, dels benmjölsgödning 25 idr, dels arbete och utsäde samt transport till fabriken 140 rdr. eller tillhopa 215 rdr, så uppkommer en vinst pr tunnland, motsvarande 75 rdr. Enligt en annan af komiterade uppgjord beräkning, kan en arbetarefamilj, som arrenderar och sjelf sköter t. ex. 5 tunnland jord, hvaraf 2 tid årligen användas till sockerbetsodling, 2 dito till värsäd och 1 dito till gräs, och då arrendet samt brukningskostnaden beräknas uppgå till 450 rdr — i årlig inkomst utöfver detta belopp erhålla 510 rår, eller 102 rdr pr tunnland i ren behällving. — Odlingen af sockerbetor är särdeles lämplig dels vid mindre jordbruk på landet, der den ofta återkommande rensvingen, som utgör ett bland hufvudvilkoren för en gol skörd, kan verkställas och medhincas af brukaren och hans familj, dels äfven i närheten af folkrikare städer, der nyssnämnda arbete, som är mindre ansträngande än öfriga jordb-uksarbeten, kan bes reda barn och fruntimmer en ganska god inkomst. Enligt komiterades beräkning erfordras för anläggningen af en hvitbetssockerfabrik för afverkning af 175,000 c:r betor årli en (motsvarande produktionen på 5 å 600 tld) till inköp af tomt och uppförandet af nödiga fabriksbyggnader 140,000 rdr, till maskiner med deras uppställning m. m. 190,000 rår och till erforderligt rörelsekapital 170,000 rdr eller tillbhopa 500,000 rdr. Fabrikens årliga utgifter beräknas för 175,000 e:r betor då 80 öre — till 140,000 rdr; arbetskostnad inklusive 10 4 amortering å maskiner och inventarier -— 120 000 rdr 6 4 å hela anläggningskapita!et (500,000 rdr) — 30.000 rår — summa 290 000 rår. Inkomsterna beräk nas af 175,000 c:r betor, som lemna å 6!e 2 socker (hvaraf en betydlig del är hvivt, kristalliseradt socker) 1,137,500 å 30 öre pr G — 341,250 rdr 16 4 pressmussla (ett godt boskapsfoder 28,000 c:r å 50 öre pr e:r 14.000 rdr och 1!2 syrup — 2625 e:r å 4 rdr pr c:r — 10,500 rår — summa rdr 365,750 rdr — då den årliga beräknade vinsten utgör, utom 6 4 rävta å anvläggningskapitalet, 75,750 rdr eller 15,1 4. I afseende på den frågan huruvida Sverges klimat och jordmån äro för hvitbetsodling gynnsamma, erinra komiterade om de af landtbruksakademien redan för 15 år sedan föranstaltade kemiska uadersökningar rörande sockerhalien i hvitbetor, odlade i olika delar af riket. Resultatet deraf blef, att af de till akademien insända talrika prof-. ven lemnade år 1852 i medelial a: betans vigt 10 4 — 1853 — 9,25 och 1854 9,10 4 kristalliseradt socker. At! sockerhalten icke aftager i de nordligare trakterna at r ket, synes d raf att den högsta procenten erhölls 1854 af betor som odlats i Westernorrlands lär. Man har af denna och flera andra likartade omständigheter ansett sig kunna draga en slutsats, gynnsam för en vidt utsträckt hvitbetsodling i Sverge — den nemligen, att då, enligt hvad erfarenheten visut, en kylig sommaroch höstväderlek gör beian mycket mindre sockerhaltig, än en väderlek af motsatt beskaffenhet, så utvecklas genom en torr och varm sommar en större sockerbit hos betan äfven uti ett nordligare iand. än en fuktigare och kallare väderlek förmår utbilda uti ett sydligare, Komiterade erinra slutligen om den stora betydelse, som sockerbetsindustrien kan få på utvecklisgap al vårt jordbruk. De medgifva, och vi hålla dem derför räkning, att när engång flera hvitbetssockersfabriker utom landet komma att uppstå, skall en beskattning äfven påläggas dem, n åsigt, hvilken är fullkomligt riktig, enär sockertullen utgör en betydlig statsinkomst, som obestridligen minskas, om hvitbets-sockertillverkningen skulle taga fart inom landet. Men till dess så sker, anse vi rättast att lemna den nya industrien i fred, emedan den likasom alla nya industriföretag utan tvifvel har många praktiska svårigheter att bekämpa och öfvervinnna innan den blir lönande, Derföre anse vi det välbetänkt, att komiterade såsom sannolikt antaga, att äfven hvitbetssockertillververkningen framdeles kan blifva beskattad, och satt den således icke får påräkna aågot för staten menligt monopol. Under denna förutsättning önska vi ej blott den. nu ifrågavarande fabriksanläggningen, van många dylika både framgång och lycka, enär vi icke kunna tänka oss något sätt, hvarigenom jordbrukets utveckling bättre befordras. RE — Bjukvårdsärenden. På förslag till provincialläkaretjensten i Nedre Fryksdals distrikt af Wermlands län har sundhetskollegium uppfört förste bataljonsläkarem P. L. Öhrman (med förord) samt provincialläkarne J. A. Piscator och A. J. Gihl. Till andre läkare vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn har styrelsen öfver nämnda vårdanstalt antagit med. lic. Carl Hjalmar Hjorth. Serafimerlasarettets direktion har till underläkare å nämnda lasaretts medieinska afdelning befordrat med. lie. Carl Aug. Blix samt till amans efter Blix antagit med. lic. Fredr. M. von friesen.